Information

Detta är testmiljön för UC.se. Klicka här för att nå UCs publika webbplats.

Välkommen till vår blogg!

Här hittar du tips, information och reflektion

Här bloggar några av våra experter kring omvärlden, trender och tjänster som hjälper dig i din vardag. Trevlig läsning!

Några intryck från Bank Summit 2017

Bank Summit som gick av stapeln för ett par veckor sedan gav en hel del intressanta inputs som jag tror och hoppas att många tar till sig. Jag kommer att fokusera på Ekosystem som är i ropet nu. För just Ekosystem är något som är en väldigt tydlig trend. Man kan se det på olika sätt. Antingen hur man ser möjligheter att utveckla lösningarna runt sin egen kundstock tillsammans med potentiella partners (exempelvis Fintech företag som lyfts in som partners via uppköp eller samarbeten) för att på bästa sätt supportera sina kunder med aktuella lösningar. Alternativet är att man skapar egna Ekosystem när lösningarna inte finns på plats sedan tidigare. Genom detta Ekosystem blir man inte bara extremt viktig för sina kunder, i de fall jag kommer lyfta så har man de facto tagit en position i bank och finansvärlden på ett sätt vi inte sett tidigare. De exempel som jag väljer att lyfta fram är dels amerikanska Uber, men även vårt svenska iZettle som jag tycker är ett superspännande och nytänkande team. Jag börjar utblicken med Uber som med sitt nytänkande ju faktiska skapat en helt ny bransch. På samma sätt som man ”distruptat” hela taxivärlden genom sin tekniska lösning så har man för att kunna fortsätta sin utveckling skapat ett helt ekosystem runt sig. Det började med att skapa möjlighet för Uberförarna att kunna finansiera sina bilar på ett bra sätt. Genom att lösa detta förenklade man skapandet av nya Uberförare. Med bilarna kom ett behov runt försäkring av bilarna – givetvis löser man även det. En av de stora utmaningarna för uberförarna var att många faktiskt saknade just bankkontakt, bankkonton. Genom att skapa en egen banklösning kunde man lösa kontofrågan, med kontofrågan löst så kunde man lösa bilfinansieringen och försäkringsfrågan. Uber hade helt enkelt skapat ett helt Ekosystem runt sig som skapade förutsättningar för att skapa nya Uberförare. En annan aktör men med svenska rötter som i mina ögon skapat ett eget ekosystem runt sig – detta för att möjliggöra business på ett helt nytt sätt är iZettle. Med sin iZettle Advanced har man med hjälp av ny teknik, dvs. sin plattform och därigenom digitaliseringen skapat möjligheter till enkla ”företagslån”. iZettles kan med hjälp av prediktiv analys baserad på kundernas data skapa förutsättningar att finansiera företagen. Detta genom förskott på framtida korttransaktionsintäkter. Risken minimeras via kundens delning av sitt realtidsdata, vilket skapar en helt ny typ av affärsmodell med en balanserad risk. Helt plötsligt är ju iZettle en verklig finansaktör – superspännande! Just denna typ av spännande nytänkt kring hur man kan vidga sin affär inom ramen för sin existerande kundstock, skapa sitt eget ekosystem tror jag att det kommer att vara ett stort fokus på kommande år. En annan aktör som börjat röra på sig är Tink som i förra veckan lanserade möjligheten för konsumenterna att via appen byta bank. Den 17/2 presenterades lösningen som innebär att man å ena sidan blir en verklig ”Broker” som faktisk kan börja flytta kunder och kundstockar med hjälp av sin egen plattform. Superspännande! Detta är samtidigt ett exempel på hur en storbank tar sig an en Fintech spelare genom att dels investera och samtidigt låta aktören komma in i deras eget ekosystem. Detta handlar om SEB som för något år sedan investerade i Tink och blev en av storägarna. Genom förra veckans presentation står det också klart att SEB inför Tinks teknik direkt i sin egen app. Den tekniska utvecklingen just nu är enorm och det kommer aldrig mer gå så här långsamt igen!

Var tionde konkurs misstänks för bedrägeri

Januari månad innebar ett trendbrott för konkursstatistiken. Efter månader av nedgång steg konkurserna i januari med 24 procent jämfört med samma månad föregående år. Vi har tittat närmare på vilka företag som har gått i konkurs samt om det finns fog för oro. Vart fjärde bolag yngre än tre år Sammanlagt gick 417 aktiebolag i konkurs. Bortsett från de tio största konkurserna är majoriteten av konkursbolagen relativt små bolag, tre år eller yngre (registreringsdatum 2013-2016). Många konkurser men små kreditförluster Majoriteten av bolagen som gick i konkurs hade få eller inga frågor hos UC. Det vill säga låg kreditaktivitet. De flesta av bolagen saknade betalningsanmärkningar och skuldsaldo hos Kronofogden. Kreditgivare och leverantörer klarade sig med andra ord undan kreditförlusterna trots stigande konkurssiffror. Vi tolkar ökningen snarare som en utrensning av väldigt små bolag med begränsad verksamhet. Se upp för bolag med Riskklass I Det är framförallt bolag som tidigare varit inaktiva (Riskklass I) och som återupptagit verksamheten för att senare hamna i konkurs som hade höga skuldsaldon. Antal inaktiva bolag i konkurs i januari: 20 stycken Genomsnittlig skuldsaldo: 324 000 kronor Högsta skuldsaldo: 3 197 817 kronor 10 procent misstänkta bedrägerier enligt UC Detekt Bland de konkursade bolag som inte ingår i gruppen ”väldigt små bolag med begränsad verksamhet” finns en betydande andel som ser ut att agera utifrån ett bedrägligt beteende. I vår analys ser vi att 40 bolag skulle ha fastnat i UC Detekt innan konkursen var ett faktum, vilket innebär att vi hade rekommenderat fördjupad granskning av bolagen. Just de som fastnade i vår bedrägerimall hade omsättning på upp till 12 miljoner kronor, frågor, anmärkningar och skuldsaldo. De var i hög grad aktiva. Här kan du läsa mer om UC Detekt Är du intresserad av att lära dig mer om arbetet med att motverka bedrägerier? Då kan jag rekommendera vår nya utbildning, mer om den här!

Svårare att få betalningsanmärkning framöver

I förra veckan fattade regeringen beslut om lagrådsremiss som syftar till att minska risken för en privatperson att drabbas av en betalningsanmärkning på grund av en skuld som han eller hon inte känner till. Detta gäller allmänna mål (A-mål) det vill säga krav från stat eller en kommun som lämnas till Kronofogdemyndigheten för indrivning utan att den betalningsskyldige har fått kännedom om betalningskravet. Lagförslaget innebär att Kronofogden måste informera den betalningsskyldige om betalningskravet. Om personen betalar skulden i samband med det avskrivs ärendet och personen kan inte tillskrivas en betalningsanmärkning. Beslutet om lagändring är ett steg i rätt riktning som både balanserar behovet av tillgång till tillförlitlig kreditupplysningsinformation samtidigt som förslaget stärker den enskildes personliga integritet. Anmärkning från E-mål väger tyngre än A-mål Informationen om A-mål är ytterst relevant i samband med kreditbedömningar som signalerar att det föreligger någon form av betalningsoförmåga eller bristande betalningsvilja. Enligt nedanstående diagram hade 4,2 procent av svenska privatpersoner per januari 2017 en anmärkning från A-mål medan 5,7 procent hade en anmärkning från enskilda mål (E-mål, krav från privat fordringsägare). UCs statistik visar att förekomsten av betalningsanmärkningar som kommer från E-mål har ännu större relevans än A-mål när det gäller att förutsäga ytterligare framtida betalningsproblem. Kreditgivare tillskriver redan idag E-mål större betydelse än A-mål vid kreditbedömningar. Efter denna lagändring kommer A-mål att anses än mer rättvisande och tillförlitliga än i nuläget. Att hanteringen av A-mål och E-mål blir mer likriktad och att betydelsen av ett A-mål stärks är positivt. Den enskildes integritet är viktig för UC och vi anser att denna ändring stärker den personliga integriteten utan att i någon större omfattning försvåra för kreditgivare att genomföra ansvarsfulla kreditbedömningar. Lagändringarna föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer. Uppdaterad 2019-02-12

IFRS9 händer nu och det börjar bli ont om tid!

2017 kommer att vara ett spännande år på många sätt kopplat till en rad lagstiftningsförändringar som kommer att vara i fokus! IFRS9, PSD2 är några som ganska snart kommer vara verklighet – är vi redo? Idag fokuserar jag på IFRS9. IFRS9 – 1 januari 2018 från den dagen gäller lagstiftningen – det är bråttom nu! 1 januari 2018 – från det datumet gäller IFRS9 som lagstiftning. En lagstiftning som rör redovisning av finansiella instrument och ersätter IAS39. Vad har detta med kreditregelverken att göra? Mycket skulle jag säga. Allt hänger samman – det lagstiftaren vill justera är den allt för optimistiska redovisningen av risker som gällt tidigare och som tidigare krasch inom inte minst Lehman Brothers pekade på. Även händelserna i länder som Portugal, Grekland, Italien är saker som i allra högsta grad påskyndat detta. Genom att tighta till reserveringen av förluster kopplat till skötsel internt och eller externt så får vi en väsentligt vassare reservering. Detta ställer nya krav på finansiella aktörer som behöver kunna estimera risken på hela sin kreditstock både vid kreditgivningstillfället så väl som löpande under kreditens livslängd. Det handlar om både kreditmodeller och rapportverktyg IFRS9 ställer krav på att de kreditmodeller man har ger ett livslångt perspektiv på förväntade förluster att jämföra med det 12 månaders perspektiv som Baselregelverken krävde. Utöver detta ställer IFRS9 krav på att ha med ett par alternativa makroekonomiska scenarios, bedömningarna är att minst två stycken scenarios kommer att krävas. Tre olika faser: Alla konton kommer att behöva klassificeras utifrån tre olika faser: Väl presterande lån, Underpresterande lån (ex 30 dagar sen), samt nödlidande lån (ex 90 dagar sen) Klassificeringen avgör huruvida nedskrivningar ska baseras på en tolvmånaders eller livstidsberäkning, avseende förväntade kreditförluster och beräkning av ränteintäkter. Klockan tickar – dags att agera om man inte redan gjort detta IFRS9 är ingen nyhet i sig, en internationell redovisningsstandard och har använts i Sverige sedan 2005. Syftet med IFRS 9 är att tvinga fram bättre förlustreserveringar med hjälp av mer prediktiva modeller. Bedömning av förväntad kreditförlust på kontonivå. Detta har man inom bank och finans pratat intensivt om de senaste två-tre åren. Många har kommit en bra bit på väg och projekten är väldigt omfattande. För de aktörer som inte har tagit saken på allvar än, väntar ett svettigt år. Lagstiftarna har under lång tid pekat ut riktningen för hur man vill att redovisningen av risk skall se ut. Regelverken anger alltså riktningen, därför är det centralt att ha en trygg plattform att stå på som både säkrar nuläge, men möjliggör framtid! Det som står klart är att dessa regler riskerar att slå hårt på resultaten hos bank och finansbolagen. Då detta berör både kreditrisk och redovisning så finns en osäkerhet vem som äger frågan – och klockan tickar! Många talar om att bygga allt i egen regi eller väldigt enkla lösningar. Detta för ett komplext område. Utmaningen är att helt på egen hand bygga en skalbar process för som inte bara klarar de initiala kraven. Sammanfattningsvis Vi på UC jobbar med detta och bistår våra kunder med både kunskap och information kring hur man ska kunna tackla även denna förändring. Vi ser utmaningarna i ett par olika punkter: Beräkna kreditförlustreserver för nya krediter vid upplägg av nya krediter på kontonivå Månadsvis/kvartalsvis beräkna kreditförlustreserver för olika portföljer. Samt presentera dem i rapportform Ta fram interna processer som hanterar IFRS 9 med hög automatiseringsgrad utifrån uppsatt policy Allokera kritiska händelser/förändringar för att flytta krediter mellan de tre olika stegen Skapa verktyg för att kunna bevaka utveckling av processer samt utveckling av olika portföljer för att kunna justera och inte drabbas av icke förväntade förlustreserveringar Har ni byggt modellerna men inte vet hur ni ska installera dem – prata med oss! Ni kanske inte har börjat jobba med modellerna än och funderar på hur ni ska ta er vidare – vi har tankar och idéer här. Vill ni ställa frågor kring detta så kontaktar ni antingen era huvudkontaktpersoner på UC eller så kontaktar ni mig direkt så ser jag till att samordna resurserna i frågan. Vi kommer att vara ute och prata mycket om detta under våren – så hör av er snarast så sätter vi upp en tid för detta. UC kommer att supportera sina kunder på bästa möjliga sätt för att säkerställa att man är compliant efter 1/1 2018 – var så säkra!

Vilken nytta har egentligen kreditupplysningar?

Vi som kredit- och affärsinformationsföretag möts ofta av frågor om vår verksamhet när det kommer till nyttoaspekten och människors integritet. Det kan tyckas utmanande att vi i Sverige har en lagstiftning som möjliggör för affärs- och kreditinformationsföretag att skapa relativt stora databaser med information samtidigt som vi vill minimerar riskerna för kränkningar av en individs integritet. Därför tänkte jag här ta tillfället i akt att beskriva hur vi ser på detta utifrån nyttoaspekten. Medborgarens behov Hur enskilda individer ser på integritet varierar kraftigt i dagens samhälle. Vår bransch samlar in mycket information samtidigt som vi har tydliga regler som styr vad och hur vi kan agera. Som medborgare ställs vi alla inför önskemål, som till exempel; Jag vill gärna kunna förverkliga mina egna drömmar genom att skaffa nytt boende, skaffa båt, bil eller göra en resa. Jag behöver hjälp att finansiera dessa drömmar Jag vill att så många som möjligt ska få förverkliga sina drömmar till så låg kostnad det går Jag vill inte att personer i samhället ska hamna överskuldsatta hos kronofogden Jag vill att så många i Sverige som möjligt ska få arbete Jag vill ha en tillväxt i vårt samhälle som leder till ökade intäkter som i sin tur kan investeras i samhällsnyttiga tjänster Känner du igen dig? Tänker du på samma sätt? Att skapa tillväxt innebär att vi alla måste våga fatta beslut, våga investera eller våga starta nya företag. En mycket viktig faktor här är tillgången till relevant information - och det är här vi som affärs- och kreditinformationsföretag kommer in. Tillgång till relevant information Det finns tyvärr få enskilda informationsposter som kan förklara ett företags eller en privatpersons kreditvärdighet eller förmåga att klara av ett lån. Istället handlar det om att bedöma en helhet och att tolka information utifrån en aktuella situation. Ju mer relevant information som finns desto mer korrekta kreditbeslut kan kreditgivare ta, vilket leder till att fler personer får kredit till bra villkor, vilket leder till att färre personer blir överskuldsatta. Vår roll är att hjälpa kredittagare, kreditgivare och samhället att skapa möjligheter för tillväxt och samtidigt undvika att skapa skuldfällor för personer som inte har möjligheter att klara av sin skuldsättning. Uppdaterad 2019-04-08

Vår företagsanpassade utbildning ger Wasa Kredit konkurrensfördelar

Jag har fått äran att de senare åren hjälpa Wasa Kredit med deras företagsanpassade utbildningar inom kreditbedömning På finansbolaget Wasa Kredit ser man de 240 medarbetarnas kompetens som sin viktigaste tillgång. För att alla ska kunna fatta kloka och snabba beslut får medarbetarna gå en heldagsutbildning i kreditbedömning som UC har skräddarsytt efter Wasa Kredits behov. De anställda får på så sätt samma plattform att stå på, vilket leder till bättre kundservice och säkrare, lönsammare kreditbeslut. Finansbranschen befinner sig i ständig utveckling – en utveckling som drivs av skärpta krav från tillsynsmyndigheter och kundernas föränderliga behov. Wasa Kredit behöver trygga att deras medarbetare alltid har den kompetens som krävs för att ta korrekta kreditbeslut och att ge kunderna en service utöver det vanliga. Våra företagsanpassade utbildningar ger en ökad förståelse för den bakomliggande informationen i upplysningarna så att handläggarna kan tolka upplysningen optimalt. Utbildningen ger också kredithandläggarna verktyg för att motivera sina beslut utåt mot kund men också internt. Det leder till att kursdeltagarna kan fatta trygga beslut även i de fall som hamnar inom gråzonen. Ta gärna del av vår nya film, där Marie Ågren, utbildningsansvarig på Wasa Kredit delar med sig av sina erfarenheter av att samarbeta med oss.