Gabriella Göransson

Det är inte varje dag man får chansen att intervjua en KTH-professor, men det är faktiskt precis det jag fått äran att göra! Jag har suttit ned tillsammans med Annina H. Persson och pratat om ansvarsfull kreditgivning och överskuldsättning – ämnen som ligger oss båda väldigt nära om hjärtat. Annina är professor vid KTH och arbetar vid skolan för arkitektur och samhällsbyggnad som består av sex institutioner och sju forskningscentra som utbildar och forskar om framtidens samhälle. Det tyckte jag lät otroligt spännande. Jag funderar nämligen ofta på hur Sveriges framtid faktiskt kan komma att se ut - speciellt ur ett överskuldsättningsperspektiv med tanke på den oroväckande utvecklingen vi ser i samhället där fler och fler svenskar har det svårt att få ekonomin att gå ihop. Hela syftet med UCs affärsverksamhet är ju att minska skuldsättningen i Sverige och bidra till ett sundare och mer hållbart samhälle, så det ska bli väldigt intressant att få höra vad en insatt och välrenommerad forskare tycker och tänker om nuläget kring kreditgivningen i vårt land! Hejsan Annina! Berätta lite om dig själv – vem är du och vad gör du i dagsläget? Idag är jag anställd som professor i fastighetsjuridik på KTH och sysslar därför med en mängd frågor som rör såväl allmän som speciell fastighetsrätt. Jag har även en bred kompetens inom civilrätt som också spänner över krediträtt, sakrätt och insolvensrätt. Hur kommer det sig att du började forska om just hållbar finansiering och ansvarsfull kreditgivning? Jag tycker att det är ett oerhört viktigt ämne att studera, diskutera och belysa. Man har sagt att utan krediter kan inte samhället fungera… Det är ungefär som blodet som tillför syre till samhällets olika delar. Vad är det som är så viktigt med just ansvarsfull kreditgivning? Det är viktigt att villkoren på kreditmarknaden är sunda och transparenta, och att vi har en fungerande kreditprocess - särskilt i en mer digitaliserad och global värld. På det sättet kan såväl kreditgivarens som kredittagarens välfärd främjas, och det är väl dit alla vill nå i slutändan? Hög skuldsättning hos en enskild kredittagare är till exempel inte bara ett problem för den enskilde individen utan kan påverka hela samhället negativt. Som forskare är det oerhört intressant att analysera de rättsregler som påverkar en låneprocess - från det att kredittagaren börjar leta efter en kredit till dess att kredittagaren kan betala / inte kan betala tillbaka sina skulder i takt med att de förfaller till betalning. Vad anser du om utredningen om ett nytt centralt skuldregister som just nu pågår? Det är jättebra att regeringen sätter blåslampa på frågan om överskuldsättning. Det är dock viktigt att utredningen föreslår tillräckligt långtgående åtgärder och sätter fokus på de mest effektiva åtgärderna. Låt mig utveckla hur jag menar. Det är inte bristen på tillgänglig information som idag är problemet, det är hur informationen används. Av 12§ konsumentkreditlagen framgår att när en konsument erbjuds en kredit, ska det prövas om denne har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad hon eller han åtar sig enligt kreditavtalet. Den s.k. kreditprövningen ska alltså grundas på tillräckliga uppgifter... Här är det viktiga att det framkommer av lagtexten att den information som redan finns registrerad hos t.ex. kreditinformationsföretagen och/eller ett framtida skuldregister måste användas. I direktiven nämns att i flera andra länder finns någon form av skuldregister, såväl privata eller offentliga. Då kan man fråga sig om man istället för att bygga upp ett helt nytt register kunde utöka de befintliga registren som redan finns hos tex. kreditupplysningsföretagen för att omfatta skulder som för närvarande inte syns hos de nämnda företagen. Det viktigaste är dock att det införs ett krav på vilken information som måste inhämtas, och att den information som finns registrerad hos t.ex. kreditupplysningsföretagen eller i ett framtida register ska finnas med vid prövningen av konsumentens återbetalningsförmåga. En annan fråga som nämns i direktiven till utredningen är marknadsföring. Här ska utredaren bedöma vilka företeelser på marknaden t.ex. marknadsföring som bidrar till riskerna för att konsumenterna erbjuds/lämnas krediter som de inte har förutsättningar att betala tillbaka. Vid marknadsföring av krediter ska måttfullhet iakttas, 6a§ konsumentkreditlagen. På marknaden idag erbjuds krediter som är allt annat än måttfulla. Här behövs det också betydande insatser för att tillämpningen av lagtexten ska bli effektiv. Överlag så hoppas jag att utredningen inhämtar information från oss som forskat på dessa ämnen i många år när man utreder i de här frågorna. Vid årsskiftet såg vi en ny rekordnivå för privatpersoners skulder (det totala skuldbeloppet) hos Kronofogden, vad tror du detta beror på? Den ökande inflationen med stigande räntor, högre elpriser och dyrare mat gör att allt fler får svårare att få ekonomin att gå ihop, vilket så klart kan vara en av anledningarna. Detta slår hårdast mot dem som lever på de minsta marginalerna. Allt fler barnfamiljer, äldre och asylsökande i Sverige har inte råd med mat. Det är en dyster utveckling och vi kan också se att det totala skuldbeloppet har ökat rejält över de senaste tio åren. Vi har idag alltså en grupp på 160 000 svenskar som lever på existensminimum på grund av skulder. Det jag också tycker är speciellt intressant är att skulderna har ökat markant bland unga mellan 18 – 25, vilket är ytterst oroväckande. Vad tror du anledningen är till att så många ungdomar hamnar i skuldfällan? Då jag reser mycket i mitt arbete för att träffa professorer från olika delar av världen så har jag fått ta del av många olika perspektiv och kulturer. I många länder, och inte bara i Sverige, så har jag observerat ett förändrat konsumentbeteende bland unga där en ny generation växer upp i en konsumentkultur som i hög grad bygger på ”köp nu, betala senare”. Många tar dyra konsumtionslån, utsätts för aggressiv och manipulativ lånereklam och spelar på kredit. Speciellt unga män är överrepresenterade i den här åldersgruppen och står för majoriteten av skuldbeloppen, men tyvärr ser vi den största relativa ökningen bland unga kvinnor också. Hur kan vi rädda fler unga från skuldfällan? Om unga människor skulle få lära sig mer om privatekonomi på ett tidigt stadie, redan i skolan, skulle vi inte se den här utvecklingen, det är jag helt övertygad om. Det handlar alltså till stor del om att ungdomarna inte riktigt förstår konsekvenserna av vissa sorters lån. Det är därför utbildning och kunskap, men också politiska åtgärder för att hantera marknaden och hantera problemen bakom, är avgörande. Kärnan i det hela är en god utlåningssed för att förhindra till exempel höga räntor, aggressiv marknadsföring och oklara eller till och med vilseledande lånevillkor där utsatta individer och ungdomar drabbas värst. Slutligen, vilka åtgärder kommer att behövas för en allt mer ansvarsfull och hållbar kreditmarknad? I Sverige regleras kreditmarknaden inte bara av lagar och förordningar utan även av icke bindande allmänna råd från tillsynsmyndigheterna. Men eftersom riktlinjerna inte har exakt samma innehåll kan riktlinjerna tolkas på olika sätt för olika långivare, trots att det är en liknande typ av kredit och dessa krediter erbjuds på samma marknad. I Sverige utreder regeringen just nu vilka lösningar som finns för att möta den negativa trend vi ser idag av överskuldsättning. Jag hoppas att deras slutsats blir att det här är ett mycket komplext område som måste undersökas från flera håll och vinklar. I vissa kommuner står det till exempel fortfarande människor i kö för att få hjälp och råd om hur de ska hantera sin skuldsituation. Andra alternativ som skulle kunna undersökas är preskriptionstiden för fordringar (som är mycket kortare i många andra länder än i Sverige), och att ändra betalningsordningen så att inbetalda belopp på det ursprungliga lånet kan regleras före ränta och andra kostnader och inte tvärtom som det är nu. Det finns uppenbarligen en politisk vilja, men vad vi behöver nu är meningsfulla politiska handlingar. De långsiktiga kostnaderna för både individer och samhället är enorma om de inte hanteras i tid.

Har ni läst mina tidigare blogginlägg så vet ni att både jag och UC brinner för att motverka överskuldsättning i samhället - och någonting som jag tycker är väldigt viktigt att prata om just nu är den stora mängden ungdomar vi ser som fastnar i överskuldsättningsproblematiken. Kronofogden rapporterar att skuldbeloppen har ökat markant bland unga vuxna mellan 18 – 25, där vi ser att t.ex. snabblån är en starkt bidragande faktor till det växande problemet. Men varför fortsätter skuldbeloppen att öka hos våra ungdomar och finns det någonting vi kan göra för att motverka denna negativa trend? Ja, det finns det! Jag är personligen helt övertygad om att det är viktigt att jobba förebyggande, inte minst genom utbildningsinsatser hos barn och unga vuxna. Det amerikanska institutet "National Endowment for Financial Education" genomförde en studie som visar att tidig finansiell utbildning har en starkt positiv inverkan på ekonomiskt beteende senare i livet.Samtidigt visar undersökningar på att många unga människor i Sverige nästan helt saknar grundläggande privatekonomiska kunskaper. Fler än 3 av 4 hävdar att de inte fick tillräcklig utbildning i skolan, att de inte fick någon överhuvudtaget, eller att utbildningen som de faktiskt fick var dålig. Så visst verkar det logiskt att vi behöver satsa mer på att utbilda våra barn inom ekonomi, så vi kan ge dem rätt förutsättningar för att undvika att hamna i djup skuldsättning tidigt i livet? Därför tog jag nyligen kontakt med grundaren för företaget Gimi, Philip Haglund, som utvecklat en app som riktar sig till barn i syfte att ge dem en bättre ekonomisk förståelse i tidig ålder. Precis som jag så brinner Philip för att hitta lösningar på de problem vi idag ser hos barn och ungdomar när det kommer till skuldsättning och pengar - så jag passade på att sätta mig ned och prata med honom om vad vi och samhället kan göra för att öka barnens ekonomiska medvetenhet och kunskap. Du kan se hela intervjun med Philip på nedanstående video: Läs mer om UC engagemang för att sprida kunskap bland ungdomar och minska skuldsättningen i samhället.

Min intervjuserie fortsätter! Att föra en öppen dialog med andra eldsjälar i finanssektorn är någonting jag starkt tror på för att vi tillsammans ska kunna bygga en gemensam förståelse över utmaningar och möjligheter. Idag har jag det stora nöjet att presentera en ny videoblogg där jag har intervjuat Jennie Sandén, privatekonom på Danske Bank. Med hennes nästan 30 år av erfarenhet i branschen och ett otroligt starkt driv till att vilja hjälpa andra fatta bättre och mer välgrundade ekonomiska beslut tyckte jag det skulle vara spännande att sitta ned med Jennie. Jag ville höra mer om hennes tankar om överskuldsättningsproblematiken och de negativa trender vi ser framför oss - ett intressant ämne vi båda brinner för. Men vad pratade vi om då, mer exakt? Här är några av de frågor som jag lyfte; Hur ser den övergripande överskuldsättningen ut i Sverige? Hur kommer vi åt och tacklar det här problemet? Hur ser det ut med ekonomisk ojämnställdhet i Sverige? Är förslaget på ett centralt skuldregister en bra lösning för Sverige? Om du precis som jag tycker dessa frågor är superintressanta så ska du definitivt titta på hela intervjun i videon här nedan! Är du också intresserad av att prata om överskuldsättningsproblematiken med mig? Då kan du kontakta mig på gabriella.goransson@uc.se. /Gabriella

Nyligen hade vi det stora nöjet att återigen få bjuda in till UC-dagen! Efter mer än 20 år så känns det fortfarande som att detta event bara blir bättre och bättre för varje år som går. Jag var själv en av deltagarna på scen i år, där jag agerade moderator för en paneldiskussion tillsammans med min kollega Petter Alvsten och två gästprofessorer, Annina H. Persson från KTH och Ann-Sofie Henrikson från Umeå universitet. Tillsammans diskuterade vi överskuldsättning som samhällsutmaning och vilka åtgärder som krävs, både utifrån ett bransch- och akademiskt perspektiv. Vi diskuterade också den uppmärksammade statliga utredning som har haft i uppgift att tackla frågan med överskuldsättning i Sverige och ett växande skuldsaldo - och tidigare i år släppte denna utredning ett omfattande förslag på åtgärder. Eftersom syftet med UCs affärsverksamhet är att minska kreditförluster och överskuldsättning i Sverige, så är det självklart att både jag liksom hela kreditbranschen är väldigt intresserade av utredningens förslag. Vi ser också att det är av högsta vikt att frågan belyses ur flera perspektiv, varav det akademiska tyvärr fått väldigt lite utrymme i utredningens betänkande hittills. Så låt oss kortfattat ta del av några av de viktiga insikter som Annina och Ann-Sofie lyfte under UC Dagen här i min blogg. Jag ställde ett par högst relevanta frågor till dem båda och här nedan kan ni se deras svar. Fråga: Som akademiker, vad är det ni ser är orsaken till överskuldsättningsproblematiken? Svar: Vi är båda överens om att det i mångt och mycket är socioekonomiska orsaker bakom överskuldsättning och betalningsanmärkningar. Ofta handlar det om oförutsedda livshändelser. Man blir arbetslös, det sker dödsfall inom familjen, konkurser, sjukdom eller skilsmässa. Det kan också vara så att man helt enkelt är ett hushåll med väldigt små marginaler. När man tänker på att kostnaderna ökar generellt, som de gör nu, så kan det vara så att man känner sig illa tvungen att ta en högkostnadskredit för att klara sig. Fråga: Vad tror ni man kan göra åt saken? Svar: Vi tycker båda att det är viktigt att man gör en bra kreditprövning för att undvika den negativa spiral som många hamnar i. Här tänker sig då lagstiftarna att kreditprövningskravet var infört för att näringsidkarna skulle ta ett ansvar för att förebygga överskuldsättning. Vi ser tyvärr dock att många kreditgivare inte tar det ansvaret utan fortsätter att bevilja krediter till personer som till exempel helt saknar inkomst, och därmed också i praktiken återbetalningsförmåga. Så dels handlar det om behovet av att förhindra att personer hamnar i en värre överskuldsättningssituation genom att faktiskt säga nej till att utsatta personer får den här krediten som de inte klarar av att betala tillbaka. Fråga: Tycker ni att det finns det förutsättningar idag för att göra tillräckligt bra kreditprövningar? Svar: Tittar man på EBA (Europan Banking Authority) så ser vi att vi i Sverige har lägst problem i hela Europa och har haft det de senaste 15 åren. Så det finns definitivt goda förutsättningar, men problemet är att det fortfarande finns ett segment som lånar ut pengar till högriskkunder oavsett detta. En stor svaghet i systemet är att de allmänna råd som Konsumentverket och Finansinspektionen utarbetat som ska agera skydd för just sånt här, inte är rättsligt bindande. Vi ser inte riktigt att det finns någon fungerande lagstiftning i dagsläget. Det behöver vara en lag som fungerar i praktiken också. Idag finns till exempel paragraf 36 i avtalslagen som i teorin ska kunna användas i situationer som dessa där man då ska kunna jämka avtal och minska skyldigheten att betala tillbaka. Dock syns i vår forskning att det är väldigt svårt att få till en sådan jämkning i högsta domstol och att det i princip aldrig sker. Vill vi se ett förändrat beteende från de aggressiva långivare som utnyttjar utsatta personer så behöver det som idag finns som rekommendationer stå inskrivet i lag – med bättre tillsyn över aktörer som inte sköter sig och betydande sanktionsavgifter för de som bryter mot lagen. Fråga: Utredningen föreslog tidigare i år ett nytt centralt skuldregister. Förslaget i fråga handlade om att inrätta ett nytt system för alla som ger ut konsumentkrediter - alltså ett nytt samlat och mer "komplett" skuldregister som ska ersätta dagens. Tanken är att kreditupplysningsbolagen kan ansöka om en licens till detta och ska alltså sedan rapportera in till det “centrala kreditregistret”. Vad tror ni om det? Åtgärdar detta de tidigare problemen ni pratat om? Svar: Vi ser inte att detta kommer lösa de problem vi identifierat. Förslaget menar på att ett centralt kreditregister skulle leda till träffsäkrare kreditprövningar, men redan idag går det ju att göra träffsäkra kreditprövningar. Det sägs att kreditgivarna saknar väsentlig information om konsumenternas skulder, men vi ser i förslaget att alla skulder ändå inte kommer finnas representerade. Till exempel mobilskulder, som är en av de absolut vanligaste. Borgensåtagande kommer inte heller finnas med, även fast 6% av överskuldsatta har ingått ett borgensåtagande. Så frågan är vilket problem detta förslag faktiskt löser... Vi hade nog tänkt att det hade varit bättre om vi fått ett register där alla skulder finns med och att man hade behövt vara tvungen att använda informationen i det registret också. I förslaget är ju riktlinjen endast "om det behövs" vilket betyder att de seriösa kreditgivarna kommer använda det, men de oseriösa bara kommer att säga att det inte behövdes - vilket leder oss tillbaka till exakt samma problematik vi har idag. Fråga: Slutligen, vad tycker ni båda om utredningens förslag kring hårdare marknadsföringsregler för krediter? Svar: Vi båda ser att det är en svår marknad att lagreglera. Allting går så fort och det är svårt att fånga upp allt när både teknik och förändrade beteenden i samhället hela tiden är i rörelse. Vi ser ju att det är mycket uppsökande marknadsföring kring just krediter som riktar sig mot unga, oerfarna eller utsatta konsumenter i till exempel sociala medier. Man ser annonser som uppmanar folk att "göra livet skönare" genom ett lån och sedan visar sig det att lånet har 39.5% ränta. Men förslaget från utredningen i fråga är tyvärr väldigt uddlöst och vi tror inte det kommer göra någon större skillnad för just detta problem. Förslaget pekar nämligen även här på att näringsidkarna ska ta ett större ansvar - men jag tror att vi istället behöver tydligare regler om vad som är måttfullt och inte måttfullt och samtidigt göra det mindre lukrativt att låna ut krediter till konsumenter som inte kan betala. Kreditbranschen och vägen framåt Ja, som ni hör hade Annina och Ann-Sofie mycket intressanta åsikter att dela med sig av från det akademiska perspektivet i den här intervjun! Jag personligen tycker det ska bli mycket intressant att se vad som händer under nästkommande år och hur vi i Sverige kommer tackla överskuldsättningsproblematiken. Jag har också hört mycket tal om andra aktuella frågor i kreditvärlden, inte minst bedrägerier. Hur kan de motverkas i en alltmer komplex digital värld? Detta är ett ämne som verkar vara högt på många kreditgivares agenda just nu – vem vet, jag kanske skriver nästa blogginlägg om det! //Gabriella

Med tal, seminarier och diverse politisk verksamhet så anses almedalsveckan vara ett av de viktigaste forumen i svensk politik. Det är ett veckolångt event där politiker och intresseorganisationer får en chans att interagera och föra dialog sinsemellan. Jag blickar idag tillbaka på Almedalsveckan 2022 som i skrivande stund precis har avslutats och delar med mig av min upplevelse där tillsammans med min kollega Jeanette Jäger. Eventet var en ypperlig chans att få diskutera viktiga samhällsfrågor tillsammans med politiska företrädare och intresseorganisationer. En sådan viktig samhällsfråga som fick mycket uppmärksamhet under Almedalsveckan är problematiken kring överskuldsättning. Vi ser fortfarande idag negativa trender kring överskuldsättning - vilket leder till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Det var betryggande att se att intresset kring att föra en dialog om detta fortsätter att öka. Frågan är viktig för oss på UC och vi var på plats i almedalen för att ge vår syn på vad som behöver göras för att kunna vända den negativa utveckling vi ser. UCs syn på ett skuldregister Under veckan träffade vi politiker från de flesta politiska partierna samt diverse intresseorganisationer för att lyfta frågan tillsammans med dem. Vi deltog även i en spännande debatt anordnad av Svenska Inkassoföreningen under ämnet ”Hur motverkar vi skuldsättning?” Under debattens gång fick jag en fråga om vi på UC är emot ett skuldregister… och givetvis är vi inte det! Vi på UC har under 30 år byggt upp ett kreditregister som idag är nästintill komplett och det är ett otroligt viktigt verktyg för kreditgivare. Det vi faktiskt är emot är hur ensidigt debatten kring ett statligt skuldregister har drivits och att ingen grundläggande analys har gjorts kring problemet som vi vill lösa. Vi ser att det finns flera åtgärder som skulle kunna införas snabbare och med större effekt och därigenom har vi argumenterat emot ett centralt kreditregister. Om vi tittar närmare på frågan en stund så ser vi att det finns 3 alternativ kring hur man kan gå vidare med detta: Behålla dagens system oförändrat och låta kreditupplysningsbolagen hålla kreditregister med den information som är tillåten idag. Behålla dagens system men reformera det något och lagstifta om att kreditupplysningsbolag får hantera fler typer av skulder, och där ser vi att inkassoskulderna är den absolut viktigaste informationen som fattas idag. Eller så gör man om helt och hållet, skrotar lagstiftningen som fungerat i flera decennier och börjar om från början. Det kommer dock att bli mycket svårt och kostsamt både för skattebetalarna och bankerna men framförallt kommer det att ta mycket lång tid innan ett register finns på plats. Det här alternativet är vi emot för vi ser att kostnaden skulle bli hög och effekten marginell. Vi på UC ser gärna att lagstiftarna fokuserar på att reformera dagens modell så att kreditgivarna kan ta del av fler typer av skulder och därmed få tillgång till ännu bättre beslutsunderlag. Vad krävs för att minska överskuldsättningen? En annan fråga som vi fick i debatten var; ”Vad tror vi att det krävs från politiskt håll för att minska överskuldsättning?” Det pågår en utredning om detta just nu och vi tycker det är bra att utredningen har ett brett mandat. Vi förväntar oss att den analyserar och fokuserar på de viktigaste problemen och föreslår åtgärder som faktiskt är effektiva och gör nytta. I början av 2023 presenterar Överskuldsättningsutredningen sitt förslag till åtgärder för regeringen och riksdagen och det ska bli spännande att följa! UCs egna ståndpunkt är att det inte är brist på information som är problemet här - utan snarare vissa kreditgivares aggressiva affärsmodeller. Kreditgivare som ger krediter på upp till 40% ränta till personer med svag ekonomi och återbetalningsförmåga är en av huvudorsakerna till den ökande överskuldsättningen i Sverige. För att röra oss mot en sundare och mer ansvarsfull kreditgivning så är därför vårt förslag att: Ge långivare möjligheten att ta del av inkassoskulder Förbättra tillsynen av konsumentkreditinstitut Skärp reglerna för marknadsföring Förändra räntetaket Nu kommer vi att ta semester några veckor... men sedan fortsätter det intensiva och viktiga arbetet med att bidra till en minskad överskuldsättning i Sverige!