Välkommen till vår blogg!

I september 2019 måste alla Europeiska banker tillgängliggöra sina APIer för transaktionskonton och betalningsinitiering. Anledningen till detta är betaltjänstdirektivet PSD2, som trädde i kraft i början av 2018. Vi hjälper dagligen våra kunder att ta bättre beslut med automatiserad data genom att skapa beräkningar, analyser och riskmodeller. Sedan länge använder vi Machine Learning och andra moderna sätt för att konvertera data till insikt. Det är något vi vill utveckla ännu mer även i framtiden. Ett steg i den riktningen har vi redan tagit då vi utvecklar en ny digital tjänst som erbjuder tillgång till bankkontodata. Den nya tjänsten kommer förbättra kreditgivningsprocesser, kundupplevelser och minska risken för överskuldsättning. PSD2 innebär stora möjligheter att med konto- och transaktionsdata på helt nya sätt skapa värde för dig och din affär. Genom vår nya tjänst kommer både bankerna själva och tredje part betaltjänstleverantörer kunna få tillgång till viss bankkontoinformation med konsumentens samtycke. Hur kan PSD2 hjälpa mig? Är du exempelvis en bank eller låneförmedlare som idag behöver hämta in information från konsumenten om inkomster och utgifter, då kommer du ha stor nytta av denna tjänst. PSD2-data kommer att hjälpa er som kreditgivare eller låneförmedlare att lära känna dina kunder bättre och till högre grad automatisera era processer samt ta ännu bättre beslut baserat på ny data. Var med i utvecklingen av vår nya tjänst! Vår nya PSD2-tjänst kommer ge dig bättre automatiserade beslut i realtid. Vi har redan påbörjat pilottester med några av våra kunder i Finland och nästa steg är att utveckla tjänsten tillsammans med kreditgivare, låneförmedlare och banker på den svenska marknaden. Är du intresserad av att vara och utveckla PSD2 tjänsten tillsammans med oss, kontakta vår produktägare Henrik Bondesson henrik.bondesson@uc.se

Årets UC-dagar i Göteborg och Malmö kan sammanfattas med orden glädje och energi. Härliga samtal, grymma föreläsare och inte minst en rejäl påfyllning av kunskap och inspiration, stämningen var hög bägge dagarna. Först ut var min kollega Niklas Malmsten som berättade om hur svenska privatpersoner och företag mår ur ett kreditperspektiv. Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank, pratade kring ämnet ”Är de goda åren över för svensk ekonomi?”. Han sa att risken är liten för ränteuppgång, inflationen fortsätter att vara låg på grund av svaga löneökningar samt att det finns en risk för kronisk kronförsvagning. Lyckopsykologen Katarina Blom, slog hål på myten att det gäller att tänka positivt. För att få till en förändring måste vi istället agerapositivt och ändra hur vi gör. Katarina pratade om vikten av att berömma beteende vi vill se mer av, att högpresterande grupper ger varandra mycket beröm. Katarina tyckte det var viktigt att vi tränar hjärnan på samma sätt som vi tränar kroppen. Vill du få tips - kika in på hemsidan habitud.se. Efter fikapausen pratade jag själv om hur bedrägerierna breder ut sig och att vi ständigt måste ha en hög medvetenhet om att det finns personer som vill lura oss. Under 2018 fick Polisen in 260 000 anmälningar om någon typ av bedrägeribrott. Lars-Johan Jarnheimer berättade om sina erfarenheter från en lång karriär inom bland andra H&M, Tele2 och som efterträdare till Ingvar Kamprad som styrelseordförande i INGKA Holding B.V. Några goda råd från Lars-Johan var; "Kom i tid!" "Ring tillbaka!" "Ljug inte!" och "Parkera inte på kundparkeringen!" Sist men inte minst fick vi lyssna på Frida Boisen som gav oss goda råd om hur vi gör digital succé. Om vikten av att tala från hjärtat och inte vara rädd för att testa nytt för att nå fram i dagens mediabrus. En föreläsning i högt tempo som fick publiken att både skratta och gråta.Tack alla som kom och bidrog till att årets UC-dagar blev så lyckade. Nu sadlar vi om och nästa gång ses vi i Stockholm. Den 6 november smäller det! /Gabriella

Varje kund är unik. Det finns ofta både positiv och negativ data kring din kreditkund. I komplexa interna regelverk och en verklighet med en mängd olika riskfaktorer är det lätt att tappa helheten. Det gäller att inte stirra sig blind på enskilda riskfaktorer och för dig som ny är det lätt att drunkna i detaljer. För att hjälpa dig i detta har vi tagit fram en ny digital utbildning om privatpersoner och deras krediter. Vi på UC är proffs på att väga och mäta riskfaktorer. Dessutom uttrycker vi den i en enda siffra; sannolikheten för att få en betalningsanmärkning i enskilt mål inom 12 månader. Den hjälper dig att ta beslut om hur du ska hantera en enskild kund. Den hjälper dig också att kommunicera med din kund. Men eftersom verkligheten är komplex är modellerna det också. Därför krävs det en kompetens för att förstå varför krediten inte kan beviljas i det enskilda fallet. Att tala om för kunden att krediten inte kan beviljas tillhör många gånger det svåraste med kreditarbetet. I utbildningen får du en förståelse för varför risknivån blir som den blir. Du lär dig att väga samman riskfaktorer till en helhet. Investera 20 minuter i vår kurs och du får verktyg att kommunicera med kunden. Alla som arbetar med krediter möter specialfallen. Som till exempel de som hamnar på sidan om systemets råd ”beviljad” eller ”avslag”. De som måste hanteras manuellt. Vi vill alla få ner dessa fall till ett minimum för att få effektiva processer. Men samtidigt som automatiseringen går framåt behöver du som medarbetare förstå processerna och regelsystemen. Du behöver förstå varför systemet lyser rött eller grönt. Inte minst för att kunna kommunicera med kunden. Varför blir krediten inte beviljad? Som medarbetare gäller det att har rätt argument som är byggt på fakta. Beslut ska alltid vara fattade på gott omdöme, fakta och i enlighet med de regelverk som finns. Även om det gagnar kunden på lång sikt att inte få krediten beviljad just nu, så är det bra att komma ihåg att det för kunden är en dröm om en ny bil eller guldkant på sommarsemestern som inte blir av. Se till att du har bra verktyg för att kommunicera med kunden! Jobba smart. Du köper enkelt kursen via vår hemsida och går den när det passar dig. Vill du öva på riktiga case och diskutera innehållet med oss och andra kan du anmäla dig till ett av våra frukostseminarium. Läs mer här!

Vår bransch har under flera år haft stort fokus på införandet av den nya dataskyddsförordningen GDPR. Det är givetvis både riktigt och viktigt med tanke på den stora mängd information vi hanterar. Nu har det snart gått ett år sedan GDPR började gälla så vad händer, är vi klara? En risk som finns med en lagstiftning som GDPR är att den har begränsande effekt på områden som den inte var avsedd att påverka. Sverige och hela EU behöver en proaktiv utveckling av produkter och tjänster där man använder information som ett verktyg för att skapa framtidens lösningar. Vi behöver bland annat skapa tillväxt, nya arbetstillfällen, hjälpa våra företag att våga göra affärer och ge medborgare insikt i sina egna möjligheter. För att vi ska lyckas måste vi vara konkurrenskraftiga och kunna använda ny teknik och information på ett ansvarsfullt sätt. En risk idag är att man fokuserar mer på att inte göra fel än att göra rätt. De nyheter som når oss från vår omvärld idag handlar om viten och bestraffningar. I exempelvis Cypern, Spanien, Polen, Norge och Danmark har nyligen relativt stora viten dömts ut för brott mot GDPR. Vi vet att det pågår ärenden även i Sverige som kan komma att resultera i viten framöver. Med ovanstående i beaktande är det glädjande att höra om ett initiativ från den Engelska Dataskyddsmyndigheten (ICO) där man tillsammans med representanter från offentliga och privata sektorn har startat ett projekt för att skapa förutsättningar för s.k. ”Regulatory Sandboxes” där syftet är att inom GDPR’s ramar skapa förutsättningar för framtida utveckling. När det gäller vår nordiska omvärld så finns det idag ett samarbete mellan våra nordiska tillsynsmyndigheter där man under det närmsta året kommer att titta på frågor som maskininlärning, automatiserade beslut, ansiktsigenkänning, profilering och blockkedjor. Ett företag som UC och vårt moderbolag Asiakastieto Group utvecklar ständigt produkter och tjänster där nya tekniker är viktiga pusselbitar. Detta gör att vi hela tiden måste hålla oss uppdaterade kring vad som händer i vår omvärld och det blir ännu viktigare framöver då det är först nu vi börjar få en inblick i vad GDPR i praktiken kan komma att innebära. Vill du prata mer om detta hör gärna av dig! /Åke

Vad kan vi förutspå om framtiden för marknadsinformation? Det beror alldeles på vad man lägger i begreppet, så vi får börja med att utforska det. Jag tänker att man kan dela upp ordet marknadsinformation och förstå "marknad" som utbud och efterfrågan och "information" som förädlat data. Sammantaget handlar det då om information kring företag, produkter och tjänster, kunder och kundämnen som verkar på en marknad eller flera. Det är en vidare tolkning än den traditionella som i många fall rör kundregistervård och listor med mer eller mindre heta leads. Jag tycker att det här säger något om framtiden för marknadsinformation, att begreppet måste breddas för att fortsätta vara relevant. Ju bättre vi kan förstå vår marknad, som omfattar såväl kunder som konkurrenter, partner, produkter och tjänster, desto större blir våra möjligheter att påverka den i en bestämd riktning och skapa nya affärsmöjligheter. Det handlar förvisso till viss del om leads, med även om att skapa bättre kundrelationer, smidigare produkter och strategiska samarbeten för att nämna något. Olika informationskällor I det här större perspektivet kan vi behöva titta på vilka informationskällor som är underutnyttjade. Exempelvis nyhetsmedia som de allra flesta tar del av i någon utsträckning. Idag finns teknik för att systematisera och dra slutsatser från media, och presentera detta på ett strukturerat sätt som underlag för ökad förståelse och välgrundade beslut. Det kan inte ha undgått någon att utvecklingen inom AI, eller Machine Learning, går snabbt framåt. Det i kombination med verktyg för språkförståelse håller på att förändra spelplanen för vilken information vi kan tillgängliggöra. Machine Learning Jag spinner vidare på temat Machine Learning och konstaterar att det i allt högre utsträckning används i marknadsföringssammanhang, bland annat till kanaloptimering och till att automatiskt skapa innehåll, men även för chatbottar och annat. Som konsumenter möts vi alltså i allt högre utsträckning av maskiner som är ämnade att påverka våra beslut. Jag tror inte att det ligger alltför långt bort innan robotar också genomför många köp på uppdrag av sina användare. Du ber helt enkelt din robot att köpa de billigaste solglasögonen av en viss modell, helst med bra leveransvillkor och förstås inom ett givet prisintervall. Lägg till detta att en övervägande andel av klicken på annonser redan kommer från robotar, så kan vi skönja en framtid där både utbud och konsumtion i allt större utsträckning sker med automatik. Konsekvenserna av detta kan vara svåra att överblicka och som jämförelse kan man undersöka hur robothandel på börsen fungerar. En hel del pekar på att det är de stora plattformarna i Facebooks och Googles ekosystem som blir först med att bära ut den här typen av automatisering på marknaden. De sitter på ofattbara mängder information och känner dig bättre än någon levande varelse. Jag kan inte tänka mig någon annan typ av aktör som kan matcha utbud och efterfrågan på ett bättre sätt. Lite filosofiskt kan man fråga sig vilken roll människor kommer att ha i det här på lång sikt? På lite kortare sikt måste man förhålla sig till möjligheterna med Ad Tech och organisera sig för att dra maximal nytta av teknik och människor med olika kompetenser i kombination med varandra. Regleringar & integritet En annan aspekt av framtiden är ytterligare regleringar för att undvika missbruk av all information som finns att tillgå. Det saknas fortfarande viktiga prejudikat relaterade till GDPR och e-privacydirektivet står runt hörnet. Men det här är långa processer och man kan lugnt räkna med att teknikutvecklingen går snabbare och hittar nya vägar. Samtidigt som regleringar ger individer fler verktyg att värna sin integritet drabbas vi i allt högre utsträckning av "consent fatigue" – en ovilja att ständigt ta ställning till cookies, samtycken och inställningar för annonsering när vi surfar på nätet. Snabbaste sättet att klicka bort dessa irriterande rutor vinner ofta. En konsekvens blir att vi får många samtycken till att samla in och behandla information samtidigt som vi kommer att veta allt mindre om de som är noggranna med integritetsinställningar. Vi kan helt enkelt få en ännu brokigare bild av vilka vi har att göra med. Jag undrar om man inte tänkt lite fel kring integritet och komplicerat saken väl mycket. Informationsflödena är komplicerade och man begär inte lite av individer när man ständigt kräver att de ska ta ställning till integritetsfrågor och förstå konsekvenserna av sina val i ett vidare perspektiv. När det kommer till kritan – ser du helst reklam för cykeln du redan köpt, eller reklam för tillbehör till den? Här tror jag att det finns ett gyllene läge för trovärdiga aktörer att skapa enkla tjänster för konsumenter som vill hantera sin online- och offlineinformation, något som kräver storskaliga samarbeten och att teknikföretagen lyckas återställa någon slags tillit kring etisk användning av information. Framtiden Ska man välja ut bara några saker framför allt annat som kommer att prägla marknaden för marknadsinformation framöver skulle jag nämna mer information, högre krav på informationskvalitet och en mängd nya kreativa tjänster som i stor utsträckning bärs ut av stora plattformsleverantörer. Hur tänker du kring framtiden för marknadsinformation? Vill du fortsätta diskussionen eller höra mer av mina tankar så hör gärna av dig. / Anders Är du nyfiken på vad vi på UC kan göra vad det gäller marknadsinformation, läs mer här!

Före lunch idag har jag redan signerat tre olika aktiviteter med BankID. Tanken slår mig att vad enkelt allt har blivit. För 30 år sedan när räkningarna skulle betalas fick man gå till banken, och ville man få reda på information var uppslagsverket det som fanns att tillgå. Idag är det värsta som kan hända att din smartphone saknar täckning eller att batteriet är slut. Om vi gör en tillbakablick i kreditinformationens historia började brittiska skräddare på 1800-talet informera varandra om vilka kunder som inte betalat sina skulder. Senare under 1800-talet började tidningar på månadsbasis publicera namn på personer som inte uppfyllt sina skuldåtaganden. En snabbspolning framåt till början av 1900-talet då Henry Ford, som redan revolutionerat industrin och gjort bilar tillgängliga för folket, började med lån och avbetalningsmöjligheter för konsumenter. 10 år senare köpte två av tre sina bilar på avbetalning i USA och de nya finansieringsmöjligheterna spreds till andra branscher där konsumenterna även kunde handla möbler, telefoner och kylskåp på avbetalning. På 1950-talet erbjöd flertalet återförsäljare av konsumentvaror lån och avbetalningar och kreditkortslösningar såg dagens ljus. Konsumenterna fick en motpart att betala räntor och avbetalningar till. Återvänder vi till nutid sker en stor del av konsumentjämförelser och informationshämtning via Google I dagarna publicerades en artikel där kostnad per klick (CPC) för en Google annons för första gången kostar över 1000 kronor. Vilka ord eller sökningar tror ni då företagen är villiga att betala 1000 kronor per klick för? Jo sökord som rör lån och finansiering. De fem dyraste sökorden i Sverige 2019 (och ökning sedan 2017) 1. Låna pengar till ditt företag – ökat med 700 procent2.Samla alla lån och krediter – ökat med 400 procent3.Lån till företag ränta – ökat med 900 procent4.Belåning av fakturor – ökat med 400 procent5.Vad är räntan på företagslån – ökat 800 procent På två år har det blivit flera gånger dyrare att köpa klick på sökorden ovan. Vad som förvånar mig är att flera av sökorden ovan är relaterade till lån och finansiering för företag istället för privatpersoner där vi sett en stor ökning av konsumentlån senaste åren. Då ökningen av konsumtionslån har tagit upp mycket av utrymmet i media senaste åren. Frågan jag även ställer mig är om kostnad per klick har nått sitt maxpris eller om det fortfarande är värt för annonsörerna att betala 1000 kronor för en besökare. /Petter

Igår kväll ägde årets första Nätverksträff rum där vi bjöd kunder från Nischbankerna och andra intressenter på en kväll full av inspiration, kunskap och nätverkande. Jag fick äran att moderera denna kväll! Efter att jag välkomnat kunderna tog jag tillfället i akt att presentera några av de nya produkter som vi lanserat i närtid, exempelvis vår nya scoringmodell UC Risk Blanco. Min kollega Petter Alvsten berättade sedan om betaltjänstdirektivet PSD2. Med anledning av detta lanserar Asiakastieto Group, som UC är en del av, nu en helt ny tjänst där banker och finansiella institut kan ta del av viss bankinformation. Petter berättade också att den nya tjänsten kommer att förbättra konsumentlåneprocessen där konsumenten kan dela med sig av mer information till de finansiella instituteten. Som andra talare ut hade vi vice Riksbankschefen Henry Ohlson som pratade om det ekonomiska läget och svensk penningpolitik. Henry gav oss en ljus bild av svensk ekonomi och sade att orosmolnenen kommer utifrån. Han nämnde några exempel på osäkerheter som stabiliteten i europeiska banksektorn (i Sverige har bankerna väldigt låg volym av dåliga lån i sina portföljer medan i Italien är det 12 procent och i Grekland 50 procent. Handelskonflikten mellan USA och Kina samt Brexit nämndes som två andra faktorer som kan skapa osäkerhet på den svenska marknaden. Henry talade även om den låga arbetslösheten i Sverige vilket är bra givetvis. Men det kan även skapa problem då tillväxten hade kunna var högre om företagen kunde hitta rätt personal till vakanta tjänster. En siffra som förvånade mig är att 4 procent av arbetskraften på den svenska marknaden är över 65 år och att det ökar. Sist ut bland talarna var Joachim Ronneback, CEO och grundare av Bofink, världens första robotrådgivare på skuldsidan. Han berättade att en av de vanligaste frågorna en bank får är ”borde jag ta ett rörligt eller bundet lån eller en mix av båda?”. Bofink hjälper till att ge individuellt anpassade förslag på vad man ska välja, det vill säga bästa resultat för just den individen och allt baseras på algoritmer, Artificiell Intelligens, optimeringslära och finansiell matematik. Jag kommer definitiv testa! Kvällen avslutades traditionsenligt med mat, dryck och mingel! Tack alla inblandade! /Gabriella

Att göra affärer innebär att läsa siffror. Ofta får man ofta tillgång till budget och historiska siffror av en ny kreditkund. Ibland är det omfattande material. Det krävs en struktur för att bearbeta materialet effektivt för att bedöma om bolaget är en lämplig kund eller leverantör. Det är klokt att börja med att kasta en snabb första titt på ett par saker innan du går vidare. Det är ingen mening att analysera ett bolags siffror grundligt om du inte har förtroende för företagets ledning eller om bolaget har många betalningsanmärkningar exempelvis! Ett bra första steg är att utgå från kreditupplysningen. Om du har tillgång till UCs kreditmall får du en första sållning. Kreditrådet ”Beviljad enligt mall” brukar innebära att beloppet och riskklassen hos UC är i enlighet med ditt företags regelverk. Annars får du kreditrådet ”Prövning” eller ”Avslag” och orsaken till detta. Nyckeltal ger en bild av bolaget Målet för din första snabba analys är att se om det är värt att arbeta vidare med analysen. Hur är bolagets överlevnadsförmåga och risken för obestånd? Det finns två bra sätt: nyckeltal och UCs riskprognos/riskklass. Finansiella nyckeltal är en ögonblicksbild från årsredovisningen som sammanfattar två eller flera viktiga faktorer i en siffra. Att jämföra relevanta nyckeltal och dess utveckling över de senaste åren med hur branschsnittet ser ut ger en bra bild över bolaget. Däremot är det svårt för dig att bedöma bolagets överlevnadsförmåga på ett säkert sätt genom att bara titta på nyckeltalen. Om likviditeten är medelmåttig, soliditeten god men avkastningen dålig, hur ska du väga ihop detta till en enda bild? Men nyckeltalen ger dig en bra utgångspunkt för att förstå din kund. Med lite nyfikenhet i bagaget är de ofta en bra grund för att ställa frågor till kunden om hur bolagets verksamhet ser ut och vart det är på väg. UCs riskprognos väger in många parametrar UCs riskprognos mäter risken för obestånd på 12 månaders sikt. Modellen innefattar förutom ett antal nyckeltal också information som betalningsanmärkningar, styrelsesammansättning och en mängd annan information till en helhetsbild. Om bolaget har bytt styrelse och fått en mängd nya kreditupplysningsfrågor exempelvis indikerar det att det händer mycket i bolaget. Är nyckeltalen ens relevanta för bolagets framtida överlevnad? Du hittar information om ett stort antal nyckeltal och branschjämförelser i UCs mest utförliga företagsupplysning Standard. /Richard

Ingen som följer digitala trender har väl missat begreppen AI, Machine Learning och Deep Learning. Det syns dagligen i artiklar, bankreklamer och intervjuer men vad betyder är det egentligen? Och vad har hänt inom området på sistone? Det tänkte jag prata om i det här blogginlägget. Jag tänkte börja med att reda ut begreppen och hur de förhåller sig till varandra. AI, machine learning och deep learning hänger alla ihop och man kan säga att de är tre generationer ur samma familj. AI (artificiell intelligens) kom först är och innebär att man får en dator att kopiera ett mänskligt beteende. Machine learningär ett forskningsområde inom artificiell intelligens som går ut på att utveckla maskiners förmåga att självständigt förstå och hantera stora mängder data. Att förutsäga mönster och sannolikhet för liknande resultat. Deep learning har vuxit fram ur machine learning och fokuserar på att möjliggöra användningen av machine learning och därefter lösa problem som kräver mänsklig eller artificiell intelligens. Vill du fördjupa dig mer inom skillnaderna finns en bra artikel här. Vad händer inom området? En stor händelse under 2018 var när Googles presenterade sin Google Duplex AI assistent. AI assistenten ringde upp en frisörsalong och restaurang för att boka tid och reservation med spännande resultat. Riktigt häftigt. Turing test Alan Turing kanske låter bekant som huvudkaraktär i den Oscars vinnande filmen ”The imitation game” och han anses vara en av datavetenskapens och AIs grundare. Han myntade även begreppet "Turing Test" 1950 som går ut på att testa om en person kan avgöra om det är en person eller dator man interagerar med, märks ingen skillnad så uppfylls kriteriet för mänsklig intelligens. Har vi då passerat gränsen om en AI klarar ett Turing test med Google Duplex? Både ja och nej. Kanske inom segmentet boka klipptider, men mig veterligen finns det ingen komplett AI som klarar av ett slumpmässigt Turing test. Sverige i framkant Vad händer i Sverige på AI fronten då? I Sverige så har det hänt en del gällande AI och satsningar den senaste tiden. Den 6 februari så invigdes AI centret ”AI innovation of Sweden” Syftet med centret är attaccelerera tillämpningen av AI och centret är till största delen finansierat avVinnova som kommer investera 200 miljoner de närmaste 10 åren för att främja AI forskning och utveckling i Sverige. Ett av deras första initiativ som vi alla kan ta del av är gratiskursen Elements of AI. Den kommer komma i svensk översättning senare i vår men redan nu kan man som intresserad göra som 130 000 andra och registrera sig på kursen. Andra spännande nyheter inom den privata sektorn är det svenska bolaget Peltarion.Bolaget har funnits under många år men senaste tiden accelererat sin satsning och tagit in över 300 miljoner i kapital de senaste två åren. Jag kommer med spänning följa Peltarions framsteg under året och redan idag har de välrenommerade kunder såsom NASA, Tesla och Harvard University. Nästa steg Jag kommer i nästa blogginlägg berätta mer om AI och då fokusera på hur AI används inom kreditgivning runt om i världen och vad vi på UC och Asiakastieto Group gör inom AI för våra kunder. Är det något specifikt område inom AI du funderar på eller vill veta mer om så hör gärna av dig! /Petter

En av punkterna i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna handlar om att sänka kravet på minsta aktiekapital i aktiebolag till 25 000 kronor. Förslaget har lagts för att underlätta företagandets villkor i Sverige. Men enligt en intervju i Sveriges radio är det inget som efterfrågas av företagarnas företrädare. - Det är ett kosmetiskt förslag som egentligen inte har någon som helst betydelse för företagandet eller företagens villkor. Jag har inte hört en enda en av våra medlemmar som efterfrågar det här förslaget. Det säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Småföretagarnas Riksförbund. Inte heller Företagarna, en annan branschförening, efterfrågar en sänkning av aktiekapitalet. Daniel Wiberg anser att nivån 50000 kronor en rimlig nivå. Nivån på aktiekapitalet ger tvärtom ett visst skydd mot ett ogenomtänkt företagande. Om ett aktiebolag drabbas av ekonomiska problem förbrukas en buffert om 50 000 kronor relativt fort och i många fall redan innan borgenärerna får kännedom om problemen. Sänks aktiekapitalet ytterligare finns risken för att förtroendet för bolagsformen urholkas. Ekobrottsmyndigheten har tidigare påpekat de negativa konsekvenser som blev följden när aktiekapitalet sänktes och när revisorskravet försvann för mindre företag. Även om majoriteten av alla nystartade företag i dag är aktiebolag är andra bolagsformer populära. Om det sänkta kravet på aktiekapital genomförs utan att öka resurserna mot brottsbekämpning, kommer vi antagligen att få se en ökning av konkurserna. Det kan också hända att krediterna stramas åt för mindre bolag. Eller så blir det högre krav på säkerhet även för små krediter. Kanske banker och bensinbolag kräver en borgen på alla kreditkort framöver? /Richard Damberg *Vi definierar oseriösa företag som både de som är skapade för att begå kreditbrott och de som fuskar mot samhället. Med ett lägre krav på aktiekapital bör vi kunna ser ytterligare ökning av bolag i konkurs. Här kan du höra inslaget i sin helhet

För en kort tid sedan försökte jag mig på konststycket att sammanfatta dataskyddsförordningen GDPR och förmedla huvuddragen på ett någorlunda lättillgängligt sätt. Själva förordningen ser skräckinjagande ut för den oinvigde. Mer lättsmält information finns det förstås gott om, men jag siktade på något mittemellan. Jag tror att just här finns kunskapsluckor att fylla.Jag är inte jurist, och för att vara säker på att min sammanfattning varken förvanskar förordningen eller vilseleder läsaren skickade jag den till en jurist för granskning. När texten kom åter var den full av kommentarer och ändringar i röd text, som en slarvigt skriven uppsats i skolan efter lärarens rättningar.Återkopplingen var både relevant och bra men texten var inte lika lättillgänglig längre. Den var mer exakt men samtidigt mindre tydlig för den målgrupp jag såg framför mig. Kan man skriva om GDPR, läsa och förstå utan att vara jurist? Och i förlängningen, måste man vara jurist för att kunna ta ansvar för att följa GDPR? Hur gör man GDPR enkelt? Visst kan de flesta ta till sig huvuddragen i dataskyddsförordningen. Och det är viktigt, för vi är många som genom vårt dagliga arbete bidrar till att följa den. Men några måste också ta ett större ansvar och förstå kraven tillräckligt väl för att omsätta dem i rutiner och processer. Här spretar det väldigt inom olika verksamheter. Stora företag gör klokt i att konsultera expertis, liksom mindre bolag med omfattande personuppgiftsbehandling. Hur är det med övriga företag då, de små och mellanstora med lite enklare personuppgiftsbehandlingar? Ja, hur definierar man överhuvudtaget "enklare behandling" frågar min jurist? En bra sammanfattning och guide måste ge verktygen för att avgöra just detta, och för att förstå när speciell hänsyn måste tas.I ärlighetens namn finns det ingen idag som vet precis vad som är gott nog för att uppfylla kraven i GDPR. Förordningen ger gott om tolkningsutrymme och det saknas fortfarande prejudikat. Dessutom skiljer det sig mycket mellan olika verksamheter.Mitt mål med att sammanfatta GDPR var att uppmuntra till faktiska åtgärder som leder till förändring. Därför skulle den i första hand vara tillgänglig, men samtidigt korrekt. En läsare som tappar budskapet på vägen kan heller inte agera. Det är svårt att få en god överblick genom att läsa förordningen i sin helhet.Som personuppgiftsansvarig, i slutändan de flesta företagsledare, måste man ge sig in på en mognadsresa som börjar med förståelse för GDPR i stora drag. Tillräcklig förståelse för att formulera rätt frågor och söka svar. I slutet av resan måste det vara tydligt om och vilka specialregler och undantag som gäller för den egna verksamheten. Då har man också tolkat kraven och omsatt dem i rutiner och processer. Man kan inte leva upp till GDPR genom en punktinsats, det är en förmåga man tränar upp i sin organisation. Var ska man börja? En bra start är Integritetsskyddsmyndigheten material om enkla grunder i dataskydd. Man kan också läsa hela förordningen på deras webbsida. Om man skulle försöka sig på en prioritering skulle jag tipsa om att börja med delar av artikel 4 för viktiga definitioner, artikel 5 och 6 om principer och laglig behandling, artikel 9 om särskilda typer av personuppgifter, artikel 13 och 14 om information till registrerade, avsnitt 3 om rättelse och radering och artikel 28 om personuppgiftsbiträden. Med en grundläggande förståelse går det bra att ögna hela förordningstexten och hitta vilka områden som kan vara relevanta för den egna verksamheten. Idag kan man svårligen vara säker på att man följer GDPR till punkt och pricka. Men man kan vara lika säker på att man inte lever upp till kraven i GDPR utan en grundläggande förståelse för innehållet. Och det är en milsvid skillnad mellan att ha läst, tolkat och vidtagit åtgärder och att ha gjort ingenting alls.”