Säker och effektiv screening av PEP- & sanktionslistor

PEP står for Politically Exposed Person och är en person som har eller har haft viktiga offentliga funktioner i en stat eller i en internationell organisation, till exempel:

• Stats- eller regeringschef
• Minister eller riksdagsledamot
• Domare i högre instans
• Ambassadör eller högt uppsatt militär
• Styrelseledamot i statligt ägt företag

Även nära familjemedlemmar och närstående affärspartners till en PEP omfattas av särskild kontroll.

Eftersom personer i politiskt utsatta positioner har större möjlighet att påverka beslut eller hantera offentliga medel, finns en ökad risk för korruption eller penningtvätt. Därför kräver lagen att företag gör extra noggranna kontroller när de har en PEP som kund eller affärspartner.

Sanktionslistor är officiella förteckningar över personer, företag, organisationer eller länder som är föremål för sanktioner, vanligtvis utfärdade av regeringar eller internationella organ som EU, FN eller USA.

PEP- och sanktionslistor uppdateras regelbundet av de myndigheter och organisationer som ansvarar för dem. Hur ofta de uppdateras varierar beroende på flera faktorer, som de specifika riktlinjerna och reglerna som gäller i olika länder och jurisdiktioner, samt organisationens egna policyer och behov. Här är några allmänna aspekter att överväga:

PEP-listor:

Uppdateras när det sker förändringar i politiska befattningar och ämbeten. Det kan vara vid val, regeringsskiften eller andra händelser som påverkar PEP-statusen hos en individ.

Uppdateringarna kan ske relativt ofta i samband med politiska händelser och förändringar i ledningen. Vissa organisationer uppdaterar sina PEP-listor månatligen, medan andra kan göra det kvartalsvis eller vid behov.

Sanktionslistor:

Uppdateras när det finns nya information om personer, enheter eller länder som bör inkluderas på listan eller tas bort från den. Detta kan bero på händelser som internationella sanktioner, juridiska beslut eller förändringar i politiska förhållanden. Vissa listor uppdateras dagligen, medan andra kan uppdateras mindre frekvent, till exempel månatligen eller kvartalsvis.

När du gör en slagning mot PEP- eller sanktionslistor i UCs tjänst får du alltid tillgång till den senast tillgängliga informationen som uppdateras i realtid, oavsett om du ingår avtal med en ny motpart eller om du följer upp befintliga affärsrelationer.

En sanktionskontroll innebär att man kontrollerar om en person, ett företag eller en organisation förekommer på någon sanktionslista. Det är en viktig del av regelefterlevnad (compliance), särskilt inom finans, handel och internationella affärer.

Syftet med sanktionskontroll:

• Förebygga brott mot internationella regler – t.ex. att inte handla med sanktionerade aktörer.
• Undvika juridiska och ekonomiska risker – som böter eller skadat rykte.
• Stärka företagets ansvarstagande – särskilt inom hållbarhet och etik.

Enligt svensk lag, särskilt penningtvättslagen (2017:630), är det flera typer av verksamheter som måste genomföra PEP- och sanktionskontroller för att säkerställa att de inte omedvetet samarbetar med högriskaktörer eller bryter mot internationella sanktioner.

Exempel på verksamheter som lyder under penningtvättslagen:

• banker
• värdepappersbolag
• fondbolag
• livförsäkring
• försäkringsförmedling
• inlåningsföretag
• fastighetsmäklare
• kasinoverksamhet
• revisorer, skatterådgivare
• advokater och biträdande jurister verksamma på advokatbyrå
• valutaväxling
• betalningsöverföring
• spelbolag

AML står för Anti-Money Laundering, vilket på svenska betyder åtgärder mot penningtvätt. 

AML är ett regelverk och en uppsättning processer som företag (särskilt inom finans, bank, försäkring och vissa tjänstebranscher) måste följa för att förhindra:

• Penningtvätt – att illegala pengar “tvättas” och ser legitima ut.
• Finansiering av terrorism – att pengar används för olagliga aktiviteter.

KYC står för Know Your Customer och är en process som används för att verifiera identiteten på kunder innan affärsrelationer inleds. Syftet är att motverka penningtvätt, bedrägerier och finansiering av terrorism. KYC är ett lagkrav för banker, finansbolag och andra verksamheter som hanterar ekonomiska transaktioner.