Välkommen till vår blogg!

Idag får vi på UC en ny logotyp för första gången sedan vi startade vår verksamhet i mitten av 1970-talet. Efter 40 år med samma logotyp känns det nu otroligt spännande att få presentera ett helt nytt visuellt koncept. Anledningen till att vi gör denna förändring är att vi vill att vår externa profil ska spegla det moderna, framåtlutade ochkvalitetsmedvetnaföretag som vi är idag. Vi tar helt enkelt UC in i 2020-talet. Du kan känna dig trygg med att vi kommer fortsätta vara UC på den svenska marknaden, precis som tidigare, och vi kommer även i framtiden leverera smarta tjänster som är anpassade efter dina behov. För dig som idag använder någon av våra tjänster kommer inte skillnaden bli så stor – förutom att vi nu får en ny visuell identitet och en ny fräsch logotyp.Vi kommer även fortsättningsvis arbeta med att förbättra och vässa vårt erbjudande till dig. Hoppas att du kommer gilla vad du ser. Nytt koncernnamn Samtidigtsomvi nu byter logotyp, såändrarävenvårt moderbolag namn. Idag ägs UC avAsiakastietoGroup med huvudkontor i Helsingfors, Finland. I och med attAsiakastietoGroup sedan två år tillbaka inte bara är etablerade i Finland, utan även i Sverige, Norge och Danmark så har ett nytt koncernnamn tagits fram som är enklare att säga och använda.Kort och gott Enento Group. Så varifrån kommer namnet Enento undrar du kanske? Jo från detlatinskanamnetNentosom betyder “entwine” på engelska. Svenskt översatt betyder det att vi dagligen flätar samman olika sorters data med varandra för att göra den ännu bättre och mer värdefull för digsom kund. Tillit i vardagen Det är just detta som är vår kärnverksamhet. Att samla in, förädla och förfina data till kunskap och insikter. Och när dessa insikter används i dialogen mellan människor, företag och samhället i stort uppstår tillit. Tillit är vad vi vill att du ska känna när du ser vår nya symbol och när du möter någon av oss som jobbar på UC, eller när du stöter på oss i någon av våra digitala kanaler. Vi har tagit fram en kort film som förklarar lite mer varför vår nya logotyp ser ut som den gör. Titta på filmen nedan! Du kan även gå in och kika på vår nya gruppsida enento.com Jag önskar dig en riktigt skön sommar! /Emma Martin

Vi har läst Konsumentverkets statistik och SVTs publicering av att allt fler uppger att de känner sig lurade av aggressiva telefonförsäljare som säljer id-skydd.Vi på UC har under många år erbjudit vårt ID-skydd till marknaden och även vi använder oss av telefonförsäljning som en säljkanal. Vi vet att ämnet ID-kapning både är ett aktuellt och känsligt ämne och många kan bli oroliga när man ringer upp och pratar om risker med ID-kapning. Att ha ett ID-skydd kan inte förhindra någon från att bli utsatt för ett bedrägeri, men kan hjälpa kunden att upptäcka en potentiell ID-kapning så snabbt som möjligt och på sätt skapa förutsättningar att minimera skadan. Vi är dock noga med att inte använda skrämselpropaganda, utan försöker istället utbilda och informera kunderna om risker och vikten av att inte lämna ut känslig information. God affärsetik viktig Att sälja id-skydd via telefon är ett förtroendeuppdrag och att ha en god affärsetik är av största vikt. Våra telefonförsäljare har sökbara telefonnummer så privatpersoner enkelt kan se om det är någon som kontaktar dig på uppdrag av oss. En telefonförsäljare måste alltid inleda samtalet med att berätta om syftet är att sälja något och vilket företag som ligger bakom. Kom ihåg att du alltid har rätt fundera på erbjudandet och att du inte ska känna dig tvingad till att tacka ja på stående fot. Du som konsument måste även tacka ja skriftligen för att avtalet ska börja gälla. Det innebär att du kan säga ja till säljaren men sen välja att inte bekräfta detta skriftligen. Då tecknas inget avtal med dig. Och det tycker vi är bra. För vi på UC vill att du ska känna dig trygg när du skriver avtal med oss. /Cecilia

Allt fler studerar på högskolor och universitet och söktrycket är rekordhögt till hösten. Många finansierar sina studier genom att ta studielån hos CSN. Drygt 1,6 miljoner personer har lån hos CSN i nuläget. Här hittar du mer information om studielån. Nu gör vi det enklare för dig som kreditgivare och adderar informationen om CSN-lån i våra kreditupplysningar. Det är vi det enda kreditupplysningsföretaget i Sverige som gör. Informationen ger dig en ännu mer träffsäker grund till att fatta goda beslut på. Idag är det praxis att fråga den kreditsökande om vilka lån, inklusive CSN-lån, personen har och sedan validera skulderna mot UCs kreditregister. Men med vår nya tjänst går det enkelt och smidigt att kontrollera de uppgivna CSN-lånen med hjälp av en kreditupplysning. Viktig del i kvar-att-leva på kalkylen CSN-lån är viktig information i ett komplett beslutsunderlag som därmed bidrar till att minska överskuldsättning i samhället. När skulden börjar återbetalas efter avslutade studier medför studielån en extra utgift som är viktig att väga in i Kvar-att-leva-på-kalkylen. Enligt CSN var den genomsnittliga skulden 168 400 kr för de 81 500 personer som blev återbetalningsskyldiga från 2020. Totalt uppgår studielånen till 231,8 miljarder kronor. Det finns tre olika typer av CSN-lån beroende på när i tid de tagits. Lån efter 2001 är annuitetslån som normalt betalas tillbaka på 25 år. Lån mellan 1989 och 2001 återbetalas med 4 % av taxerad inkomst. Medan lån före 1989 är ett annuitetslån som normalt ska betalas igen innan 50 års ålder. Majoriteten av lånen är annuitetslån tagna efter 2001. För många rör det här sig om en tusenlapp i månaden, men det finns de som studerat utomlands och har mycket högre belopp att betala. Eftersom räntan är så låg som 0,16 % i år så är återbetalningen främst amortering av skulden. Hur ska man då tänka om en kreditsökande har CSN-lån? Kreditsökande som har investerat i sin kompetensutveckling genom att studera vidare borde generellt sett vara positivt för en potentiell kunds framtida intjäningsförmåga, vilket förhoppningsvis väger över de framtida utgifter som ett CSN-lån innebär i form av amorteringar och räntebetalningar. Hur påverkar CSN-lån kreditvärdigheten? Vi har analyserat detta lite mer för att se hur CSN-lånen påverkar kreditvärdigheten och vi ser att det finns en tydlig korrelation mellan CSN-lån och kreditvärdighet, där yngre och medelålders med CSN-lån har en lägre risk för att inte sköta sina betalningar jämfört med de som saknar CSN-lån. Däremot så ser man att äldre som fortfarande inte har betalat igen sina studielån har en högre risk. Vi på UC jobbar för att ge kreditgivare ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Information om CSN-lån bidrar med ytterligare en pusselbit för att bättre förstå kreditvärdighet och återbetalningsförmåga på en kreditsökande. För majoriteten av de kreditsökande kommer information om CSN-lån vara positivt och en styrka i bedömningen av personens kreditvärdighet. /Gabriella

Coronapandemin slår hårt mot företagen och konkurserna ökar. UCs senaste analys visar att det finns tre viktiga signaler som utmärker bolag som är på väg att gå i konkurs. Studien omfattar 2 500 bolag som gått i konkurs under de senaste tolv månaderna och de bevakningssignaler UC har varnat för i sina bevakningstjänster. Den visar att den övervägande delen av de konkursade bolagen hade en eller flera varningssignaler före konkursen: Förändring av riskklassen hos UCEn vanlig signal på att ett bolag är på väg in i konkurs är att UCs riskklass försämras. Riskklasserna är utformade så att det förmår att uppfatta och varna innan företaget hamnar på obestånd, det väger samman en mängd olika varningssignaler och blir på så vis ett effektivt verktyg. Verktyget fångar också upp företagets styrelsemedlemmars betalningsanmärkningar och företagets kopplingar till andra företag på obestånd bland mycket annat. Av alla bevakningssignaler UC skickade ut om de här företagen i studien tre månader innan konkursen var ett faktum, handlade 20 procent om förändrad riskklass. Skuldsaldo hos KronofogdemyndighetenEn annan vanlig signal är information om att företaget eller dess styrelseledamöter har ett nytt eller förändrat skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten. I fyra företag av 10 i studien fanns ett nytt eller förändrat skuldsaldo tre månader före konkursen. Här är det snarare så att magkänslan säger att fler företag borde ha ett skuldsaldo, men så är alltså inte fallet. Men det kan se annorlunda ut i din kundstock. Bland de konkursade bolagen i vår analys ingår också sådana som inte har någon verksamhet och då är de heller inte kunder hos er. Ett nytt eller förändrat skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten är en allvarlig varningssignal som de flesta företag bevakar idag. Ansökan om betalningsföreläggandeEn varningssignal som förekommer i 30 procent av fallen är att bolaget har fått en ansökan om betalningsföreläggande eller ett utslag om betalningsföreläggande. Det innebär ofta att ett bolag inte har fått betalt för sin faktura och därför vänt sig till Kronofogdemyndigheten för indrivning. Just nu har Kronofogdemyndigheten stora köer vilket kan innebära att den här signalen dröjer jämfört med normalläget. Varför är dessa varningssignaler viktiga och vad kan du göra? När företag får ekonomiska problem så går det oftast fort, speciellt när det är likviditeten som drabbas. För att minimera skadan för ditt företag är det viktigt att agera snabbt och proaktivt mot era befintliga kunder. Då är det värdefullt att habevakningstjänstersom signalerar när allvarliga saker inträffar. Vi på UC kan även hjälpa till med analyser över vilka bevakningshändelser som är viktiga just för ditt bolag. ”Den här studien visar att många företag gör rätt i att se över sina policyregler. Det finns signaler som är mycket viktigare än andra. Med en optimerad uppsättning av varningssignaler får du en effektiv varningsapparat utan att du drunknar i information. Det är annars det vanligaste felet man gör, man får så mycket data att det är svårt att agera”.” Det säger Mats Stenberg, analytiker på UC. Anpassa kreditstrategin När kreditförlusterna börjar öka så bör man se över sina rutiner och verktyg för kreditprövning av nya kunder. Några aktörer resonerar till och med så att de vill öka antalet nya kunder när kreditförlusterna går upp. Det för att hålla nere kreditförlustnivån i förhållande till den totala portföljen. Samtidigt vill ingen ta över någon annans problemkunder. Här kan UC hjälpa dig och ditt företag med analyser för att ge faktaunderlag till eventuellt anpassade policyregler och hur ni skall använda våra scoremodeller. Det gäller både för företags- och privatkunder. Läs mer här. Vissa branscher är mer utsatta än andra UC studie är gjord på ett par branscher med högre risk. Det som förenar branscherna är låga marginaler och många mindre företag utan stora ägare i ryggen. Det går att göra affärer i de här branscherna också, men med försiktighet och gärna större krav på eget kapital och kreditvärdighet. Partihandel Detaljhandel Transport Hotell och logi Restaurang och catering Resebyråer

På UCs kundservice jobbar ett tiotal personer med att dagligen besvara frågor från både våra privat- och företagskunder via telefon, e-post och sociala mediekanaler. Många av de frågor vi får är återkommande och här har vi listat några av de vanligaste. Sedan mitten av mars sitter i stort sett alla våra anställda och arbetar hemifrån för att minska smittspridningen. Det gäller även för Kundservice och detta förändrade arbetssätt har inneburit en ganska stor omställning och jag måste säga att jag är imponerad av hur snabbt vi faktiskt har kunnat anpassa oss till den nya situationen som vi befinner oss i. Det är roligt att se att vi genom helt nya digitala kommunikationskanaler kan fortsätta samarbeta, ställa frågor och hjälpa varandra både inom teamet och med hela organisationen. Förutom omställningen att sitta hemma så ser ändå dagarna ganska mycket ut som vanligt. Det ni kunder undrar över skiljer sig inte särskilt mycket jämfört med tidigare, och personligen har det aldrig känts viktigare att behålla kundfokus och vara dedikerad till att hjälpa er. Vilka frågor får vi oftast besvara? 1. När syns 2019 års inkomstuppgifter i våra register? En aktuell fråga som många ställer just nu med tanke på att deklarationen är nära förestående eller redan gjord av många är när 2019 års inkomstuppgifter syns i våra system. Och för många har det faktiskt redan uppdaterats nu i april, närmare bestämt för ungefär 2,8 miljoner svenskar som deklarerade digitalt redan i mars och inte är näringsidkare eller har köpt eller sålt aktier eller fastigheter. Det kommer komma ytterligare fyra uppdateringar med inkomstuppgifter och nästa uppdatering sker i juni. 2. Vilken information har vi registrerat på personen? Många hör även av sig och vill veta vilken information vi har om dem och vi kan på grund av sekretess inte ge ut någon personlig information över telefon eller mejl. För att se vilken information som vi har om dig i vårt register kan du beställa en upplysning på dig själv på minuc.se. Den kostar 39 kronor och du har den tillgänglig under 72 timmar, du kan även skriva ut informationen. Eller så kan du kontakta oss så skickar vi ut registerutdraget via post till din folkbokföringsadress. Detta är helt kostnadsfritt. 3. Varför har det tagits en kreditupplysning på mig? Vi får även frågor från personer som har fått en upplysningskopia antingen i brevlådan eller till sin digitala brevlåda. Varje gång en kreditupplysning beställs på en privatperson är vi enligt kreditupplysningslagen (KuL) skyldiga att skicka en kopia till den omfrågade personen där det framgår vilken information som har lämnats ut samt vem som beställt upplysningen. Ibland uppstår det då frågor om varför kreditupplysningen har tagits. Det här är dock något som den omfrågade personen måste kontakta företaget som har gjort upplysningen (frågeställaren) för att få veta. Vilket företag det är framgår på kopian. Det måste alltid finnas ett legitimt skäl för ett företag att beställa en kreditupplysning på en privatperson. Här kan du läsa mer om när man får ta en kreditupplysning. Slutligen vill jag passa på att uppmana alla att gå in och läsa vår uppdaterade FAQ, på hemsidan. I den har vi sammanställt ännu fler vanliga frågor med svar och vi fyller löpande på med mer information. /Cecilia Hummel

Det är nu onsdagen den 1 april 2020 och covid-19-epidemin har förutom i sjukvården även börjat synas tydligt i varsel, uppsägningar, permitteringar, konkurser och företagsrekonstruktioner. Diskussionerna går heta om huruvida regeringen och Folkhälsomyndigheten agerar rätt i att hålla stora delar av samhället öppna. Fjorton forskare har skrivit en debattartikel som uppmanar Folkhälsomyndigheten att bättre redovisa sina beslutsunderlag. Men oavsett om man håller med dessa författare så är en sak klar: vi har aldrig haft så mycket tillgänglig information i en kris av den här storleken. Denna pandemi sker inför öppen ridå på ett sätt vi aldrig tidigare sett. Jag kan dagligen bevaka utvecklingen i världens alla länder och se siffror och grafer över det observerade förloppet. Detaljer om den svenska utvecklingen hittar vi på Folkhälsomyndighetens nya statistiksida. All denna information både skrämmer och lugnar. Vi kan jämföra vårt land med andra länder, vilket kan tvinga fram öppenhet från vår regering. När länder som drabbats tidigt av smittan delar sin data, hjälper det inte bara myndigheter och vårdplanerare runt om i världen att förbereda sig, utan ger även oss medborgare en klar bild av vad som kan vara på väg. Vi har då ungefär samma information som våra myndigheter, vilket gör det lättare för oss att ställa krav på dem men också att lita på dem. För att fatta kloka beslut i denna nya situation söker både medborgare och myndigheter bästa möjliga faktaunderlag och jag ser några principiella likheter mellan de utmaningar som regeringen står inför och mindre dramatiska frågor i våra kunders vardag. Det handlar om hur man agerar på tillgänglig information. En enkel punktlista kan se ut så här: Samla in data Förstå data Agera på data Det kan låta som självklarheter, så låt oss dyka ned i vad de innebär. Samla in dataDetta är vad Folkhälsomyndigheten gör nu, tillsammans med deras kollegor runt om i världen. De hjälps åt att skapa den mest imponerande, heltäckande och uppdaterade krisbild vi någonsin sett. Men redan här väcks frågorna: Vet vi tillräckligt eller måste vi testa mer? Litar vi på Kinas statistik? UCs kunder står i sin vardag inför liknande frågor. Vet vi tillräckligt mycket om vår kreditprocess och portfölj? Bör vi göra några tester i vår prissättning för att förstå marknaden bättre och hur stor del av ansökningarna vågar vi avvara till dessa tester? Förstå dataExpertmyndigheter hjälper inte bara regeringen att förstå utvecklingen utan utbildar hela befolkningen. Många pratar nu om att ”platta till kurvan”, vilket är en stor folkbildande framgång. På samma sätt som att Sverige tjänar på att inte bara regeringen förstår vad som händer, tjänar alla datadrivna organisationer på en utbredd förståelse för sin egen data. Ju mer kunskap som finns spridd desto bättre blir också de snabba besluten. Agera på dataHär börjar det bli svårt. Den svenska regeringen har valt att till hög grad följa expertmyndigheternas råd. I Brasilien säger president Jair Bolsonaro att covid-19 inte är värre än en liten snuva. På kreditmarknaden ser vi kreditgivare som, trots tillgång till UCs fullständiga kreditupplysning, ändå väljer att betala ut mer lån till redan högt skuldsatta personer. Det är tydligt att det inte räcker att ha information, eller ens att förstå den, om det inte finns en vilja och kompetens att omsätta det i handling. Vare sig du befinner dig i en liten organisation eller en stor statsapparat är tillgången på data större än någonsin och detta märks extra tydligt när beslut måste fattas snabbt. Men det förutsätter också att där finns förståelse och vilja att agera. Tilliten till myndigheter varierar stort mellan länder och i mätningar kommer Norden ofta högst upp. Man kan tänka sig att denna nya pandemidata gör störst nytta i länder med lågt förtroende: Om regeringen inte agerar korrekt kan den ställas till svars (om landet är tillräckligt fritt) och om regeringen faktiskt agerar korrekt utifrån tillgänglig information kommer tilliten öka. /Olle Engdegård

I dessa oroliga tider är det inte bara medmänskligheten som ökar, det gör även bedrägerierna mot både privatpersoner och företag. Bedragarna försöker på olika sätt profitera på den allmänna oron och få människor att lämna ifrån sig lösenord, Bank-ID och personnummer i syfte att komma åt pengar och uppgifter. Så det gäller att vara försiktig både i privatlivet och inom företaget. Den senaste tiden har vi sett flera exempel där bedragarna uppger sig för att arbeta inom polisen, banken eller inom sjukvården med smittspårning. Oftast försöker de i ett redan pressat och stressat läge få dig att logga in med BankID eller släppa in dem i bostaden. Äldre personer är extra utsatta, till dem erbjuder sig bedragarna exempelvis att handla i syfte att komma över bankkort och pinkod. Eller så ringer de på i bostaden och erbjuder hjälp och blir då insläppta. Vårt råd är att vara extra försiktig i dessa lägen, att alltid stanna upp och tänka efter om det är något konstigt med vad personen föreslår. Be att få fundera och återkomma när du har hunnit tänka igenom vad det är personen erbjuder och varför. Även företag utsätts Även företag utsätts för bedrägeriförsök och här försöker bedragarna rida på den oro som finns kring Coronaviruset, samt på det faktum att många arbetar hemifrån och inte på samma sätt kan rådfråga kollegor om suspekta meddelanden. Bedragarna jobbar bland annat med att skicka ut så kallade phishing-mejl där syftet är att få människor att klicka på länkar och lämna ut sina uppgifter samt möjliggöra för bedragarna att hacka sig in i personens dator eller nätverk. Även här utnyttjar bedragarna ett pressat och stressat läge. Vissa phishing-meddelanden ser legitima ut och det är lätt hänt att man av misstag klickar på länkar eller gör vad som står i meddelandet. Analytiker varnar Vi har i vår omvärldsbevakning sett flera varningar där säkerhetsföretag visar exempel på mejl som är designade att se ut som att avsändaren är Världshälsoorganisationen (WHO) och där mottagaren uppmanas öppna ett dokument med viktig information om Corona. Det figurerar även ett bedrägeri som sprids när man laddar ner en Covid-19 spårningsapp, liknande den karta som John Hopkins universitetet sammanställer. Appen installerar ett spyware på Androidtelefoner vilket innebär att bedragarna får tillgång till kameran, mikrofonen och sms på mobilen. Analytiker världen över varnar nu för att dessa bedrägerier kommer öka ännu mer framöver och att bedragarna kommer försöka rida på människors oro när det gäller Corona. Vad kan du göra för att skydda dig? ✔ Lämna aldrig ut dina uppgifter Du har säkert hört det förut men instanser som banker, polisen och sjukvården kommer aldrig be dig om lösenord, ditt personnummer eller att du ska logga in via bank-ID när de ringer upp dig. Ge aldrig ut bankkort och koder till människor du inte känner, be i stället att få betala via Swish eller kontant. ✔ Var lite extra vaksam och kritisk Att vi hjälper varandra i svåra tider är fantastiskt men tänk efter ett varv extra innan du tar emot hjälp eller hjälper andra som ber dig om hjälp. Be om tid att fundera innan du bestämmer dig. Det kan även vara bra att vara lite extra källkritisk till saker du läser på nätet, klicka inte på länkar hur som helst och dela inte vidare information utan att tänka efter. ✔ Klicka inte på några länkar i mejl Var försiktigt med länkar i mejl där någon ber dig uppdatera dina uppgifter eller ladda ned ett dokument för mer information. Det är inte ovanligt att de försöker skrämma dig för att du ska trycka på länken direkt (det kan till exempel handla om att de säger att du behöver uppdatera dina kortuppgifter för att kunna betala en faktura som förfallit). ✔ Öppna din post direkt Har du fått ett brev med en kreditupplysningskopia på dig? Öppna brevet direkt och kolla vad det gäller. Vem som helst kan inte ta en kreditupplysning på dig och det måste finnas ett legitimt skäl för att göra detta. Får du hem ett brev med en kreditupplysningskopia kan det indikera att någon till exempel har försökt handla på faktura eller kanske ansökt om ett lån i ditt namn. ✔ Polisanmäl och spärra ditt ID Misstänker du att du har blivit utsatt för ID-kapning eller ett telefonbedrägeri ska du meddela din bank direkt och göra en polisanmälan. På UC kan vi även hjälpa dig att lägga en bedrägerispärr som förhindrar att fler kreditförfrågningar kan utföras, och har du ID-skydd ingår även assistanshjälp vilket betyder att du kan få hjälp av oss dygnet runt. Läs mer om UC ID-Skydd här.

Som privatperson kan det vara svårt att förstå varför kreditupplysningar finns. Och vad händer egentligen om man får en betalningsanmärkning? Ett hållbart ekonomiskt samhälle är viktigt. I Sverige har vi ett väl fungerande kreditsystem. En hög nivå av öppenhet och transparens innebär att vi som medborgare enkelt kan byta bank eller ta kontakt med en ny kreditgivare om vi vill. Den här öppenheten och transparensen möjliggörs genom just kreditupplysningen och av att alla i kreditsystemet har tillgång till samma information. Vi har förmånen att ha tillgång till väldigt mycket information här i Sverige, och våra scoremodeller har förfinats under drygt 40 års tid. Vilket innebär att vi har ett av världens mest träffsäkra scoresystem. Vår uppgift är att sammanställa och tillhandahålla finansiell information om alla privatpersoner och företag i Sverige. Så länge man har koll på sin egen privatekonomi så behöver inte kopian på kreditupplysningen vara skrämmande. Men hur fungerar det om man får en betalningsanmärkning? Betalningsanmärkning inte kvar för evigt Att få en betalningsanmärkning som privatperson kan vara mycket frustrerande eftersom det riskerar att sätta käppar i hjulet för en rad andra ekonomiska ärenden i vardagen. Men det behöver inte betyda att världen går under. En betalningsanmärkning kan vara jobbig, men man får komma ihåg att den försvinner efter tre år. I kreditupplysningen framgår det vilken typ av betalningsanmärkning du har, och du kan få ett bra kreditscore ändå. Vissa kreditgivare, som till exempel banker, lånar i regel inte ut pengar till folk med betalningsanmärkningar, men ibland går det att göra undantag beroende på vad det är för betalningsanmärkning. Det är alltid upp till banken eller annan kreditgivare att fatta beslutet – vi på UC har bara skyldighet att visa all information i kreditupplysningen. Koll på privatekonomin UC har ett viktigt samhällsansvar genom att bidra till att medborgare undviker överskuldsättning och tar hand om sin privatekonomi. Ett bra tips är att logga in på minuc.se och beställa en rapport om dig själv. Då ser du exakt vad som finns registrerat och vad du har för kreditvärdighet. Vi har också tagit fram en egen tjänst, Kreditkollen, där du kan följa ditt score och få tips på hur du kan förbättra din privatekonomi. Här finns även svaren på de vanligaste frågorna vi får om upplysningar och anmärkningar.

Det nya Coronaviruset drabbar tyvärr många av oss – både ur ett hälsoperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. När vi snabbt tvingats vänja oss vid tanken och sen skapat nya rutiner både när detgäller privatliv och arbetsliv så kommer nästa utmaning: våra kunder. Kanske kommer dina kunder att höra av sig och fråga om anstånd med betalningar? Eller så kommer betalningen att utebli? Vi behöver nu alla hjälpas åt och vara förberedda för diverse olika scenarion. Vi vill gärna dela med oss av våra erfarenheter när det gäller hur du som företagare enklare kan hantera en eventuell ekonomisk svacka. Därför delar jag här med mig av åtta tips till dig som företagare att tänka på i osäkra tider. Tips till dig som företagare 1. Se upp för bedragare Osäkra tider kan tyvärr utnyttjas av bedragare. De kartlägger företag och fiskar efter information för att utnyttja det stressade läge som har uppstått på många arbetsplatser. Se till att du och dina medarbetare löpande lyfter frågan. Bedragare kommer att utge sig för att vara någon med auktoritet; det kan vara vd, säkerhetschef eller någon från banken. Något som kommer att öka är falskmejl om skatteåterbäring, där avsändaren försöker få tag i företagets kontouppgifter. Är det bråttom eller låter för bra för att vara sant; stanna upp och tänk efter. Säkerställ även att ni bevakar aktuella företagshänder i ert eget bolag, för att minska risken att någon försöker göra ändringar för att därefter begå brott. 2. Ställ krav Om du accepterar en sen betalning så ställ gärna också krav på information. Gå igenom kundens situation tillsammans. Kom överens om en tydlig plan med betalningar med datum. När kommer det en betalning och vad är det som gör att de kan betala i nästa vecka och inte idag? Tydlighet bygger förtroende från båda parter. 3. Samla in information Genom att exempelvis ta en kreditupplysning kan du kontrollera om kunden har fått betalningsanmärkningar. Om kunden ligger efter med betalningar, fråga efter resultaträkningen så långt det är bokfört med jämna mellanrum. Då får du snabbt veta hur försäljningen ser ut hos din kund och kan också lättare diskutera med din kund om framtiden. 4. Skär i kostnaderna – agera Just nu ser vi tyvärr att antal varsel ökar i hotell- och i restaurangbranschen. Se över alla kostnader i företaget. Ta också kontakt med din företagsbank och prata om ditt läge. De uppskattar öppenhet och det stärker förtroendet för dig. Har du amorteringslån så kan du be om amorteringsfrihet för att stärka din kassa. Det kommer att bedömas individuellt men det är alltid bättre att ta upp frågan i tid. 5. Kartlägg dina riskkunder Identifiera dina riskkunder. De finns antagligen i riskbranscher som restaurang, hotell, researrangörer, viss tillverkande industri, eventsektorn, bygg, åkerier och detaljhandeln (med undantag för livsmedel som har haft ett uppsving de senaste veckorna.) De här branscherna hade högre risk redan tidigare. Andra utsatta kunder är de som har haft låga marginaler under lång tid trots långvarig högkonjunktur och som inte har en buffert. Gå igenom dem du har störst affärsrisk med. 6. Kommunikation är a och o. Förtroende är ditt viktigaste kapital i dessa tider av osäkerhet. Var öppen och ärlig med anställda, kunder, leverantörer och finansiärer. Se till att alla på ditt företag som hanterar kunder gör det med empati och öppenhet. Det är nu relationen prövas och dina kunder kommer att minnas hur du hanterar dem under lång tid framöver. Din förmåga att lyssna på kunderna är avgörande för förtroendet framåt. 7. Din kunds förmåga avgörande Regeringen har lanserat ett krispaket som bland annat innehåller ett anstånd med att betala skatt och lättare att skära i lönekostnaderna. Det kommer att vara avgörande för många företag. Men det kommer inte att vara tillräckligt. Din kunds sätt att hantera en eventuell kris kommer att vara avgörande. Många kommer att ha svårt att agera när det gäller kostnadsbesparingar och det skiftar från företag till företag hur mycket kapital ägarna kan skjuta in i företaget om det behövs. 8. Löpande uppföljning viktigare än någonsin Följ upp kontinuerligt och uppdatera dig löpande om din kunds finansiella situation. Om du vill automatisera din bevakning av dina kunder kan du använda vår tjänst UC Direkt. Där kan du förutom att ta en kreditupplysning skapa en bevakning av dina kunder. Då får du snabbt veta om de har fått en ny betalningsanmärkning eller ett nytt skuldsaldo hos Kronofogdemyndigheten. Jag hoppas detta gav dig några bra tips på vägen. Behöver du hjälp eller tips? Tveka inte att höra av dig till oss. Vi finns här för dig. /Richard

Att få en kreditupplysningskopia hemskickad eller i sin digitala brevlåda kan för många kännas olustigt. Men faktum är att den fyller ett viktigt syfte. Här berättar vi mer om kreditupplysningen och varför den finns. I Sverige tycker vi ofta att det är lite läskigt att prata om pengar. Partitillhörighet och lönenivå är saker vi gärna håller för oss själva, medan vi kan vara betydligt mer frispråkiga med ämnen som personer i andra länder höjer på ögonbrynen åt. Men något vi ska vara stolta över är att vi har ett ganska transparent och överskådligt system för finansiell information i Sverige, och ett exempel på detta är kreditupplysningen. Trots att det formella pappret kan kännas skrämmande finns det en hel del fördelar med kreditupplysningen som verktyg. Kreditupplysningen är en sammanställning över en persons ekonomi och visar bland annat deklarerade inkomster, om det finns betalningsanmärkningar samt hur många krediter och andra förfrågningar det finns på personen. Informationen använder banken eller finansbolaget som underlag för sin kredit, men det är viktigt att komma ihåg att det inte är vi på UC som bestämmer om någon ska få ett lån eller en kredit, det gör banken eller finansbolaget i fråga. Kreditupplysningen har framförallt har två funktioner. Dels handlar det om att skydda kreditgivaren – alltså banken, arbetsgivaren, hyresvärden, biluthyraren eller någon annan – från kreditförluster och onödig risk. Dels är syftet att skydda individen och minska risken för att personen i fråga överskuldsätter sig och får ekonomiska problem. Ett sätt att bygga tillit Kreditupplysningen regleras av kreditupplysningslagen för att kreditsystemet ska fungera väl. I grund och botten handlar det om att på ett enkelt sätt skapa tillit mellan varandra. Här har vi en fördel kontra andra länder där kreditsystemen fungerar annorlunda. I Sverige har vi tillgång till mycket information i våra kreditupplysningar. Det gör att bankerna har lättare att lita på låntagaren. Finns det något att vara orolig över? Vi skickar alltid en kopia på kreditupplysningen hem till privatpersoner så fort någon begärt en ny kreditupplysning. Enligt kreditupplysningslagen måste det dock finnas ett legitimt skäl att ta en kreditupplysning på en privatperson. Det betyder att inte vem som helst kan ta en kreditupplysning på någon. Man bör dock vara uppmärksam och alltid öppna kuverten eller gå in i sin digitala brevlåda när man får en kreditupplysningskopia. Framförallt är det viktigt att du hör av dig till oss på UC ifall något skulle ha blivit fel bland de uppgifter vi inhämtat från någon myndighet, exempelvis Skatteverket. Och om man inte känns vid kreditansökan kan man alltid fråga den som ansökt vad ärendet gäller. ID-stölder förekommer, så det skadar inte att vara uppmärksam på vem som beställt kreditupplysningen.

Den här tiden på året aktualiseras frågan om jämställdhet då det är internationella kvinnodagen på söndag den 8 mars. En viktig dag för mig och alla andra kvinnor där man belyser jämställdhet för kvinnor men även en dag för reflektion över hur jämställt det är för andra grupper i samhället. Om man tittar på Sverige, hur jämställda är vi egentligen? Och hur ser det ut mer specifikt när det kommer till företagen? Inför internationella kvinnodagen har vi på UC sammanställt statistik över andelen kvinnor som är representerade i svenska bolagsstyrelser. Och det är ingen upplyftande läsning, endast var femte bolag i Sverige har en kvinnlig styrelserepresentant. Detta oavsett storlek på bolaget. Utvecklingen går långsamt Utvecklingen med jämställdhet går långsamt. Man skulle kunna tro att statistiken beror på att Sverige har många små företag där både vd och styrelse är samma person, och att män därför skulle vara överrepresenterade. Men så är inte fallet, det är färre kvinnor i bolagsstyrelser även i stora företag. Vissa branscher mer jämställda än andra Men det skiljer sig mellan branscherna och i några branscher ser statistiken bättre ut. Sämst är det inom industri/tillverkning samt handel, reparation och transport där det är minst andel kvinnor i styrelsen. Bäst är det inom vård och utbildning samt serviceverksamhet där man har högst andel kvinnor i styrelsen. De här siffrorna är inte helt oväntade men det är ändå dyster läsning som pekar på att vi har mycket kvar att göra vad det gäller jämlikhet. Jag är helt övertygad om att mångfald inom svenska bolagsstyrelser vore bra inte bara för affären utan för samhället i stort. Önskar er en fin internationell kvinnodag! Till nästa år ser vi till att siffrorna har förbättrats, eller hur? /Emma Så här ser det ut i svenska aktiebolag Andel kvinnor i styrelsen Om vd är kvinna: 77,5% Om vd är man: 9,0% Totalt: 20,6% Fördelat på omsättning (tkr) 0-499 21,2% 500-49999 20,6% >50000 18,6% Fördelat per bransch Industri/tillverkning 11,7% Handel, reparation, transport 18,8% Hotell och restaurang 26,0% Tjänsteverksamhet 21,5% Vård och utbildning 39,8% Kultur, nöje och fritid 26,8% Annan serviceverksamhet 52,9% Om statistiken:UC och Allabolag har sammanställt data från 441003 aktiebolag i Sverige. Företag som inte har omsättning i senaste bokslutet samt företag som saknar uppgift om vd:n är man eller kvinna är exkluderade från statistiken. Handelsbolag, enskilda firmor och kommanditbolag är inte heller medräknat i statistiken. Länk till allabolag.se