Gabriella Göransson

Förra veckan hade vi det stora nöjet att få bjuda in till UC-dagen igen! Efter ett helt digitalt evenemang 2020 och lång tid av osäkerhet så vågade vi till slut boka Stockholm Waterfront för att samlas och tillsammans lyssna på en lång rad kloka talare. Och jag tror att det fanns något för alla. Vad sägs om en överblick av svensk ekonomi med Vice Riksbankschef Anna Breman. Eller en portion smittande inspiration från energiknippet Magdalena Forsberg. Dagen avslutades med en vidare utblick, där vi fick höra om de stora utmaningarna i världen från Carl Bildt. Även vi på UC delade med oss av vår kunskap, där fick jag god hjälp av min kollega Olle Engdegård. Vi gav båda vår syn på kreditvärdigheten i landet. Svenska företag ser just nu väldigt starka ut på många sätt, med konkursnivåer som är lägre än på mycket länge. Samtidigt är det många pandemirelaterade stöd som nu försvinner, vilket innebär att många bolag kommer att behöva betala in stora skatteskulder under nästa år. Denna tudelade bild ser vi även bland konsumenterna, med en fortsatt hög kreditvärdighet överlag, men stadigt ökande skulder hos en mindre del av befolkningen. Uppdatering om kreditbedrägerier Vi gav även en uppdatering om vad vi har sett inom kreditbedrägerier på sistone. Det är ett ständigt aktuellt ämne som kräver vaksamhet och kunskap. UC har några tjänster som kan hjälpa, men det ersätter givetvis aldrig att själv vara på sin vakt. På företagssidan är UC Detekt ett kraftfullt verktyg, och för konsumenter blir det dagliga kreditregistret allt mer heltäckande och kan därmed redan nu användas för att fånga många fall där flera krediter söks på kort tid. Olle Engdegård gjorde slutligen en spännande men lite oroande spaning om hur AI redan nu används för att skapa fejkade personer. Dagens höjdpunkt Med all respekt för samtliga talare så jag undrar om inte dagens höjdpunkt ändå var pauserna mellan programpunkterna och minglet efteråt? Då fick jag äntligen möjlighet att träffa alla våra trevliga kunder igen och prata om stort och smått. Jag såg också många andra glada miner hos branschkollegor som inte setts på länge. Stort tack till er ungefär 450 personer som var där och som med era samtal gjorde dagen så lyckad! Jag hoppas vi ses igen 2022! /Gabriella

Skuldsättningen bland unga ökar oroväckande snabbt och en förklaring är att många tar dyra konsumtionslån, utsätts för aggressiv lånereklam och spelar på kredit. Utan att riktigt förstå konsekvenserna. Om unga människor skulle få lära sig mer om privatekonomi på ett tidigt stadie, redan i skolan, skulle vi inte se den här utvecklingen, det är jag helt övertygad om. Ny statistik från Kronofogden visar att det finns 33000 unga vuxna i Sverige som inte har lyckats betala sina lån och räkningar och därför hamnat i myndighetens register. Och skuldsättningen bland unga vuxna ökar snabbt – enbart det senaste året har deras samlade skuld ökat med 16 procent. Överskuldsättningen kan ha katastrofala följder. Många känner oro och ångest inför den egna ekonomin samtidigt som man skäms och inte vågar prata med andra om sin situation. Sociala problem, stress och ohälsa är vanligt. Många av de unga personer som blir överskuldsatta har tagit dyra konsumtionslån, det vill säga lån som används till att konsumera och som saknar säkerhet. Dessa lån kan ha mycket höga räntor, ibland upp till 40 procent. Aggressiv marknadsföring och spel på kredit De företag som ger eller förmedlar konsumtionslån är ofta aggressiva i sin marknadsföring. Även den som är svårt skuldsatt utlovas lån, medan kreditupplysningar framställs som något som bör undvikas. Ofta samarbetar långivarna och låneförmedlarna med populära influencers som får betalt för att prata gott om de dyra konsumtionslånen. Det är också vanligt att unga människor tar ofördelaktiga lån för att finansiera ett omfattande spelande. Egentligen är det förbjudet att ge lån för insatser i spel, men spelbolagen kan kringgå kreditförbudet genom att erbjuda spel på faktura eller genom kreditkort. Utbildning är vägen framåt Jag är helt övertygad om att det är viktigt att jobba förebyggande, för att minska risken att unga människor hamnar i djup skuldsättning, inte minst genom utbildningsinsatser. Undersökningar visar att många unga människor saknar grundläggande privatekonomiska kunskaper. I dag finns inte privatekonomi som ett eget ämne i grundskolan. De privatekonomiska frågorna ingår i stället främst i ämnet hem- och konsumentkunskap, som har minst antal undervisningstimmar av alla grundskoleämnen. Vi på UC arbetar aktivt för att privatekonomi antingen bör bli ett eget ämne i grundskolan eller lyftas fram mer i kursplanen för hem- och konsumentkunskap och få fler undervisningstimmar. En sådan satsning skulle ha brett stöd bland allmänheten. Enligt en ny Sifoundersökning beställd av UC tycker nio av tio svenskar, 94 procent, att det bör bli mer fokus på privatekonomi i skolan. Samtidigt kan överskuldsättningen inte lösas enbart genom utbildning av unga. Insatser behövs på flera områden. Det kan handla om skärpta regler kring lånereklam och spel på kredit, men det kan också handla om regeländringar som gör det mindre attraktivt att ge konsumtionslån till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Vad som nu krävs är att finansmarknadsminister Åsa Lindhagen tillsätter en statlig utredning med ett brett mandat att föreslå effektiva politiska åtgärder mot överskuldsättningen. Ett sådant initiativ har stor potential att rädda fler unga människor undan skuldfällan./Gabriella

I går släppte Finansinspektionen sin Konsumentskyddsrapport 2021. Den fokuserar i stort på osund kreditgivning och föreslår en statlig utredning som ska göra det möjligt för långivare att se svenskarnas alla skulder. Vi på UC vill se en bred utredning som kan föreslå åtgärder för att minska överskuldsättningen. Det är väldigt positivt att Finansinspektionen fokuserar på osund kreditgivning i årets rapport tycker jag. Det finns tyvärr flera ansvarslösa långivare som tar skyhöga räntor och ger lån även till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Finansinspektionens årliga Konsumentskyddsrapport beskriver de största riskerna för konsumenter på finansmarknaden. I årets rapport är osund kreditgivning en prioriterad konsumentrisk. Finansinspektionen föreslår att regeringen tillsätter en utredning som ska titta på hur kreditgivare kan få en helhetsbild av konsumentens befintliga skulder. Jag tycker att Finansinspektionens förslag missar målet och bedömer att det är helt andra åtgärder som nu behövs. Vi hoppas på en statlig utredning, men det är viktigt att den får ett brett mandat att föreslå olika åtgärder som kan minska överskuldsättningen. I rapporten lyfter Finansinspektionen fram att betalning med faktura är vanligt vid näthandel och att det i synnerhet är unga människor som får många påminnelser och inkassokrav. Finansinspektionen föreslår därför att den föreslagna utredningen om ett centralt kreditregister ska överväga om vissa inkassoskulder ska ingå i registret. Vi tycker att det är en god idé att inkludera information från inkassoföretag vid kreditprövningar. En statlig utredning bör brett undersöka hur sådan information kan tillgängliggöras utan att äventyra skyddet för den personliga integriteten. Vi ser fram emot att fortsätta vårt arbete med att bidra till att minska överskuldsättningen i samhället. För att göra detta behöver utredningen vara bred och öppen för olika typer av åtgärder. /Gabriella

Ny statistik från Kronofogden visar att antalet unga som ansöker om skuldsanering fördubblades under förra året. Vi på UC har länge jobbat för att ämnet privatekonomi måste få ett större fokus i skolundervisningen och vi vill även se ett förbud mot lånereklam som exempelvis SMS-lån och mobillån genom influencers. Personer som har så stora skulder att de inte kan betala tillbaka inom en överskådlig tid kan ansöka om skuldsanering hos Kronofogden. År 2020 ansökte 28 293 personer om skuldsanering, vilket är en ökning med 38 procent jämfört med 2019. Bland unga vuxna i åldern 18–30 år ökade antalet personer som ansökte om skuldsanering med hela 124 procent, från 2 208 personer år 2019 till 4 938 personer år 2020. Jag personligen oroas över hur snabbt skuldsättningen bland unga ökar. Det borde vara mer fokus på privatekonomi i skolundervisningen, eftersom det skulle göra unga människor bättre rustade att undvika överskuldsättning i vuxenlivet. Stoppa reklam via influencers En starkt bidragande orsak till överskuldsättning bland unga är så kallade konsumtionslån, det vill säga lån som tas för att konsumera och som ofta saknar säkerhet. Det kan handla om snabblån som exempelvis SMS-lån och mobillån eller avbetalningar med ränta. Dessa lån har generellt höga räntor, ibland upp till 40 procent. Ofta lockas unga människor in i skuldfällan genom aggressiv marknadsföring av konsumtionslån. Jag tror att en politisk åtgärd som vore effektiv är att förbjuda reklam med hjälp av influencers för sådana lån. Vårt ansvar Vi driver initiativet The Bill sedan ett par år tillbaka, där unga vuxna utbildas i privatekonomi. Som en del av initiativet ger UC tillsammans med Fryshuset ungdomar möjlighet att delta i workshops och få löpande råd kring privatekonomi. Det är bara ett av alla initiativ vi, och även fler aktörer på marknaden kan göra för att bidra till att öka kunskapen inom privatekonomi bland unga. Men det behövs också effektiva politiska åtgärder och vi på UC vill därför att regeringen tillsätter en statlig utredning som kan föreslå åtgärder för att minska överskuldsättningen. /Gabriella

Innan jul genomförde vi på UC en Sifoundersökning som visar att nio av tio svenskar är ganska eller mycket negativt inställda till reklam för lån utan säkerhet, så kallade konsumtionslån. Att människor är skeptiska till sådan reklam tycker jag personligen är bra då den här typen av lån i många fall bidrar till att människor drar på sig skulder de inte kan betala tillbaka. Konsumtionslån är nämligen en vanlig orsak till att människor blir överskuldsatta och de företag som ger ut sådana lån marknadsför sig oftast väldigt aggressivt. Det konsumentskydd vi har i dagens lagstiftning är inte är tillräckligt och bör ses över. Men vi tar det från början och jag ska förklara varför jag tycker detta. Vad är ett konsumtionslån? Ett konsumtionslån är ett lån utan säkerhet. Flera företag som erbjuder konsumtionslån har som affärsmodell att ta en så pass hög ränta att de går med vinst även om en stor del av låntagarna inte kan betala tillbaka. De räknar alltså innan med att många inte kan betala tillbaka, ändå godkänner de ett lån. De här lånen kallas för högkostnadskrediter och har en effektiv ränta som ofta uppgår till referensräntan plus 30 procentenheter. Aggressiv marknadsföring I den nya undersökningen som vi har genomfört med hjälp av KANTAR Sifo uppger 90 procent av svenskarna att de är negativt inställda till reklam för konsumtionslån. Bland Liberalernas väljare visar undersökningen att 100 procent är negativt inställda. Sverigedemokraterna är det parti som har minst andel väljare, 85 procent, som är negativt inställda till reklam för konsumtionslån. Dags för de politiska partierna att agera Jag tycker att de politiska partierna bör lyssna på sina väljare. Nu behöver konsumentkreditlagen skärpas så att det blir förbjudet att göra reklam för högkostnadskrediter genom sponsring av influencers. Det bör heller inte vara tillåtet att framställa kreditupplysningar som något som konsumenten bör undvika. Vi ser ofta hur aktörer bakom högkostnadskrediter marknadsför sig genom att använda terminologi som “Lån utan UC”. I februari 2020 föreslog Finansinspektionen att regeringen, i syfte att minska överskuldsättningen, ska tillsätta en utredning om möjligheten att skapa ett statligt kreditregister som ska innehålla information om svenskarnas alla skulder. Förslaget bereds nu på Regeringskansliet. Vår bedömning är att Finansinspektionens förslag missar målet och att det är helt andra åtgärder, bland annat kring reklam, som nu behövs. Vi hoppas på en utredning, men det är viktigt att den får ett brett mandat att föreslå olika åtgärder som kan minska överskuldsättningen. /Gabriella Om undersökningen Undersökningen från KANTAR Sifo genomfördes den 24 november – 3 december 2020 som en webbaserad undersökning. Sammanlagt 1 000 personer i åldrarna 18 till 79 år deltog i undersökningen. Frågan som ställdes löd: ”Ett konsumtionslån, även känt som blancolån eller privatlån, är ett lån utan säkerhet. De här lånen har ofta högre räntor än bolån, eftersom långivaren har sämre eller ingen säkerhet alls för lånet. Är du positivt eller negativt inställd till reklam för konsumtionslån?” 0,8 procent svarade ”Mycket positivt” 3,1 procent svarade ”Ganska positivt” 22,7 procent svarade ”Ganska negativt” 67,7 procent svarade ”Mycket negativt” 5,8 procent svarade ”Tveksam, vet ej”