Sverige har ett av världens mest kompletta kreditregister

Sverige har genom affärs- och kreditinformationsföretaget UC ett av världens mest kompletta kreditregister. Men till skillnad från i många andra länder får kreditinformationsföretag i Sverige inte tillgång till information om inkassoskulder. Nu efterlyser UC att regeringens nya utredning om att minska överskuldsättningen i samhället ger svenska kreditinformationsföretag denna möjlighet.

Den 3 november 2021 fattade regeringen beslut om att tillsätta en utredning som ska ta fram förslag som kan minska riskfylld kreditgivning och motverka överskuldsättning hos konsumenter. Utredningen ska ledas av Kathrin Flossing, ordförande i Försvarsunderrättelsedomstolen och före detta riksdagsdirektör. Utredaren ska lämna sina förslag till regeringen senast den 3 maj 2023.

UC välkomnar utredning av skuldregister

En av utredningens uppgifter är att bedöma vilken typ av underlag som bör ligga till grund för prövningen av en konsuments återbetalningsförmåga. Här ska utredningen också föreslå ett system för skuldregister – om inte starka skäl talar emot – som ett sätt för en kreditgivare att få en bättre helhetsbild av en konsuments skulder.

– Vi på UC välkomnar utredningen och uppdraget att undersöka möjligheten till ett statligt skuldregister. Det är viktigt att en oberoende utredning gör en bedömning av om ett sådant register skulle vara ett effektivt verktyg mot överskuldsättning eller inte, säger Petter Alvsten, chef för affärsutvecklingen av UC:s kreditinformationsverksamhet.

I Sverige erbjuder 19 företag kreditupplysningar

I syfte att minska risken för överskuldsättning för låntagaren är kreditgivare skyldiga att göra en kreditprövning på konsumenten innan lån beviljas. I dag får kreditgivaren viss information direkt av den potentiella låntagaren och viss ytterligare information genom en kreditupplysning,

I dag finns 19 företag som har tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige. Tre bolag – Bisnode, Creditsafe och UC – hanterar majoriteten av alla kreditupplysningar avseende konsumenter.

Kreditupplysningsföretagen i Sverige erbjuder olika tjänster, beroende på hur de har valt att investera i utvecklingen av sina erbjudanden. Några kreditupplysningsföretag i Sverige har egna kreditregister med information om svenskarnas krediter, av olika kvalitet och omfattning.

Flera EU-länder har statliga skuldregister

I EU har minst 15 medlemsländer någon form av statligt skuldregister. Dessa kan se mycket olika ut och är sällan kompletta. Vilken typ av information som samlas in varierar stort – i vissa länder är det enbart räntebärande krediter medan det i andra länder också kan handla om exempelvis obetalda räkningar. De nedre gränsvärdena för vilka skulder som måste rapporteras in är alltifrån 0 euro i några länder till en miljon euro i Tyskland. Det finns även nationella skillnader kring vem som får ta del av informationen i registren och till vilka syften informationen får användas.

Sverige har ett av världens mest kompletta kreditregister

– Tyvärr tror jag inte att ett statligt skuldregister i Sverige skulle ha så stor effekt på överskuldsättningen här. Sverige har genom UC redan ett av världens mest kompletta och korrekta kreditregister, säger Petter Alvsten.

UC:s kreditregister har 100 procent täckning av säkrade lån och ungefär 98 procent täckning av osäkrade lån. De lån som finns i registret omfattar totalt 295 miljarder kronor. De två procent osäkrade lån som inte finns i registret omfattar 5–7 miljarder kronor.

Det föreslagna statliga skuldregistret skulle kunna bli något mer heltäckande än UC:s befintliga register, då det skulle kunna omfatta även de två procent osäkrade krediter som i dag inte finns hos UC.

– Marginellt mer information löser inte överskuldsättningen. Problemet är nämligen inte brist på information om krediter, utan att vissa kreditgivare inte använder informationen till att fatta ansvarsfulla kreditbeslut, säger Petter Alvsten.

Kreditgivare har tillgång till data med hög förutsägbar förmåga

UC följer löpande kreditvärdigheten för konsumenter i Sverige med hjälp av en scoringmodell där varje person rangordnas från låg till hög risk att få en betalningsanmärkning hos Kronofogden. En jämförelse mellan modellens prognostiserade risk och faktiskt utfall visar att modellen träffar rätt i ungefär 95 procent av fallen.

– Kreditgivare har möjlighet att använda sig av data med hög förutsägbar förmåga. Vad vi tyvärr ser är att vissa kreditgivare ändå väljer att ge lån till personer som finns i UC:s högriskintervall, definierat som över 10 procent risk att få en betalningsanmärkning, säger Petter Alvsten.

Största informationsbristen är 94 miljarder kronor i inkassoskulder

Samtidigt anser UC att kreditinformationen skulle kunna förbättras om kreditupplysningsföretagen också fick använda sig av information om skulder hos inkassobolagen. Skulder registrerade hos inkassobolag har olika ursprung och kan avse exempelvis förfallna hyror, obetalda fakturor eller fallerade kreditavbetalningar.

Enligt dagens lagstiftning får information om inkassoskulder enbart finnas hos inkassobolagen, av integritetsskäl. När en räntebärande kredit inte betalas enligt avtal och går vidare till inkasso försvinner skulden därför från kreditupplysningsföretagens register.

– Att inkassoinformation inte får ingå i kreditupplysningar skiljer Sverige från många andra europeiska länder. Ungefär 60 procent av europeiska kreditupplysningsföretag använder inkassoinformation och information om sena betalningar som en av de viktigaste variablerna i sina riskbedömningar, säger Petter Alvsten.

Fakturaköp, där kreditprövning inte är ett krav, och små konsumtionslån dominerar hos personer med inkassokrav. Cirka 1,3 miljoner personer fanns vid årsskiftet 2019/2020 i inkassobolagens register. Registret innehåller 94 miljarder kronor i kapitalfordringar mot konsumenter. Varken räntor eller andra avgifter ingår, vilket betyder att det totala skuldbeloppet är väldigt mycket högre.

– Ur ett informationsperspektiv är det ett betydligt större problem att 94 miljarder kronor i inkassoskulder inte syns i våra kreditupplysningar än att 5–7 miljarder kronor i osäkrade krediter inte syns. Min förhoppning är att utredaren Kathrin Flossing föreslår att kreditupplysningsföretagen ska få använda sig av inkassoinformation, säger Petter Alvsten.