Skärpt penningtvättslag men problemen kvarstår

Sverige skärpte penningtvättslagen i augusti 2017. Detta innebär att fler företag måste kontrollera sina kunder. Den som inte rapporterar korrekt riskerar upp till tio procent av omsättningen i böter. Men det finns hål i systemet mot penningtvätt. Och det hålet finns framförallt hos myndigheterna.

DN rapporterade i en artikel om en ny typ av penningtvättupplägg. I upplägget finns flera bolag med utländska ägare registrerade. Fyra av dem finns i ett kommanditbolag i ett ödehus i Västernorrland medan de övriga bolagen finns registrerade i Stockholm på Frejgatan 13, en ökänd adress jag har skrivit om förut.

Upplägget går ut på att bolagen anmäler sig till ett särskilt register på Bolagsverket. Då delägarna i kommanditbolaget är utländska så kontrolleras de inte men eftersom de ändå finns med i registret, får bolaget ett intyg på att de står under svensk kontroll.

Det här upplägget är bara en i raden av nya upplägg från den organiserade brottsligheten. Att starta eller kapa ett företag har blivit ett nytt sätt att kringgå lagen, eftersom Bolagsverket inte har en granskande funktion utan bara är en servicemyndighet. Det gör att ansvaret faller på företag och finansinstitut att hålla koll på och kontrollera sina kunder.

UC har utvecklat två verktyg som kan hjälpa företag och myndigheter med kontrollerna. Det senaste tillskottet är UC KYC (Know Your Customer) som är riktat mot penningtvätt. Verktyget samlar in information och validerar den samt kontrollerar informationen mot olika typer av sanktions och PEP-listor.

Det andra verktyget är UC Detekt som minskar företagsbedrägerier med upp till 80 %. Det jämför olika typer av information på företag och informerar direkt om företaget behöver undersökas närmare och varför.

Publicerad 29 september 2017.