Trendspaning i det digitala: API:er & blockkedjor

Här kommer sista delen i min trendspaning i det digitala 2018, denna gång med fokus på två områden jag tror kommer prägla det nya året, nämligen API:er och blockkedjor. Men först skulle jag vilja beröra området digitalisering lite mer generellt.

Digitalisering är ju oerhört brett och ligger i allt som vi ser runt om kring oss. Vi kommer att känna av det i förenklad och digitaliserad on-boarding av nya kunder, digitala signaturer som blir standard, även inom företagsvärlden. Kort sagt kommer mycket av det vi ser på konsumentsidan att i allt snabbare takt ta en naturlig plats inom B2B.

På API sidan finns många initiativ just nu som fokuserar på att förenkla integrationen mellan system, samt skapa standardisering. Vi kommer att se detta nu när ny lagstiftning inom exempelvis PSD2 kommer att börja gälla. Dock är det fortfarande lite oklart när PSD2 verkligen kommer igång.

Blockkedjor kommer förändra bank & finans

Som jag var inne på i mitt tidigare inlägg blir robotiseringen ett sätt att automatisera manuella uppgifter. Att blockkedjor kommer att förändra bank- och finansindustrin är för de flesta helt klart. Lika klart är att bankerna sedan ett bra tag genom gemensamma men också en rad enskilda initiativ är inne och nosar på detta.

En blockkedja för den som inte är insatt skulle förenklat kunna beskrivas som en digital och gemensam loggbok över tillgångar, dess ägare och genomförda transaktioner. Tekniken bakom är mest känd i form av kryptovalutor så som Bitcoin, men kan med fördel användas till säker registrering och verifiering av nästan alla slags transaktioner.

Med blockkedjetekniken kan man även upprätta äktenskapsbevis, registrera patent med mera. Det som nu ligger närmast till hands är kontrakt, och i framtiden också troligen skuldebrev. 

Ett pågående projekt som Lantmäteriet driver är att via en blockkedja en digitalisering av lagfarten i samband med fastighetsköp.

Storbank teamar upp med IT-jätte

I december stod det exempelvis klart att Nordea blir grundande partner i konsortiet we.trade, en lösning där man tillsammans med IBM utvecklar en plattform baserad på så kallad distribuerad databasteknik (blockkedja) som ska göra inhemsk och internationell handel enklare. Enligt DI Digital så är en lansering att vänta under andra kvartalet 2018 och då ska andra banker kunna ansluta sig till den öppna plattformen.

Vissa kunder hos de grundande bankerna kan få testa plattformen innan lanseringen. Nordea planerar att införa we.trade för sina kunder i hela Norden. 

Digitalisering sedan 70-talet

För oss på UC innebär digitalisering något vi är en naturlig del. UC är grundat av bankerna för att redan i mitten på 1970-talet digitalisera den manuella kreditupplysningen för såväl företag som privatpersoner. Sedan dess har UC varit en central hub i Kreditsverige och med integrerade lösningar varit en del i de allra flesta kreditbeslut som fattats inom bank och finans genom anpassade lösningar och helt unik data.

Vi fortsätter att vara den centrala partner vi alltid varit till och driver ett stort antal projekt för att förenkla för olika aktörer. På agendan nu står den nya bankgemensamma lösningen för digitala tillträden i en bostadsaffär – Vi kallar den Tambur. Det är Sveriges bolånebanker tillsammans med oss och mäklarsamfunden med byråer som gått samman.

Ett annat exempel är vårt initiativ för att förenkla för kreditgivare avseende kundkännedom. Här har vi på uppdrag av banker skapat en lösning för att centralt inhämta information avseende KYC, denna tjänst förenklar och digitaliserar hela processen och hjälper kunderna att bli compliant. 

Det var allt för mig och min trendspaning i det digitala 2018. Har du inte läst de andra två inläggen? Gör det!

Del 1: Trendspaning i det digitala 2018: Ekosystem & samarbeten

Del 2: Trendspaning i det digitala 2018: Robotisering

/Victoria