I digitaliseringens spår förändras finansmarknaden och dess spelplan

När allt fler bolag med stora konsumentkundstockar ger sig in i finansiering för att bygga större relation med sina kunder så är frågan vilken roll bankerna ska komma att ta framöver? För det är relativt sett samma kunder som ligger i de olika kundstockarna som den med bäst kundfokus, störst mobilitet och starkast vilja att ligga nära sin kund kommer att vinna – frågan är vem?

Nya aktörer med digitalt-DNA

Samtidigt som kampen om kunderna hårdnar kommer nya aktörer in med helt annan ”företagsgenetisk” uppsättning. Företag skapade med digitala-dna, utan tung legacy att hantera. Jag tänker på företag som exempelvis Klarna som på relativt sett kort tid tagit ett enormt grepp om e-handelsmarknaden genom att vara just kundfokuserade, innovativa och drivna. Det faktum att Klarna nu avser att bli bank innebär en helt ny spelplan för kreditsverige i mina ögon. Innebär att övriga kreditaktörer måste öka takten snabbt.

En annan aktör som är strikt digital är Collector Bank, som med sin innovationskraft utmanar och provocerar. De har en kraftig tillväxt och jag gissar att de kommer att växa in emot storbankerna och med sitt fokus riktat mot digitaliseringen, tilltala en yngre målgrupp. Där har de en stark position i morgondagens marknad.

Data is the new oil

Två andra aktörer som jag skulle vilja flagga lite extra för är Tink och Kivra som jag menar har gjort något väldigt spännande och genom sina respektive ”gratistjänster” på kort tid skapat sig rätt ansenliga kundstockar. Kunder som de nu erbjuder tjänster som ligger i anslutning till bankernas traditionella affär. I detta fall så handlar det om att de erbjuder ”sina kunder” olika former av betaltjänster. Genom hantering av dessa tjänster bör man även kunna skapa sig väldigt stora insikter om sina kunder!

Kivra fokuserar på att digitalisera posten, något som är helt rätt! Beskrivningen av tjänsten är klockren och ett lysande exempel på hur digitaliseringen förändrar en marknad. ”Kivra är en tjänst där du får din post digitalt från anslutna företag och myndigheter. Hundratusentals personer i Sverige använder redan Kivra och antalet företag och myndigheter som ställer om till digital post växer snabbt. Det är gratis, säkert och dessutom bra för miljön!”

Utöver att digitalisera posten så erbjuder de sina kunder att hantera deras betalningar. Kivra har skaffat sig tillstånd från FI att vara betaltjänstleverantör, en klockren add-on tjänst i mina ögon. Där kunden för sina fakturor där e-faktura inte fungerar idag, kan automatisera även detta flöde.

Med över 500 000 registrerade kunder så innebär detta att Kivra har en ansenlig del av konsument­marknaden i Sverige. Kunder som man sedan något drygt år tillbaka alltså erbjuder betaltjänster. För mig är detta ännu ett exempel på hur digitaliseringen kommer kunna förändra marknaden för bankerna.

Kan man utvinna insikter baserat på hanteringen av all denna information? Troligen!

Framtiden kommer utvisa om man kommer att göra något med detta eller ej – spännande hur som helst!

Ny lagstiftning möjliggör nya tjänster

Med stöd av det europeiska betaltjänstdirektivet PSD2 har en rad nya tjänster skapats. Ett spännande exempel på detta är Tink som i grunden är en budget-app. Med stöd av PSD2 lagstiftningen så skapade man en gratistjänst där man ”tankar hem sin egen kontoinformation” och med hjälp av intelligensen i appen bryter upp sina inköp/utgifter i snygga dashboards.

Nu i dagarna lanserade Tink även betaltjänst för sina kunder där man kan göra överföringar mm. Ännu ett exempel på hur digitaliserade företag tar sin an och in på en marknad med nya spännande tjänster - från en helt ny vinkel. Denna gång med en Europeisk lag (PSD2) som stöd.

Med alla insikter om betalmönster, inköp mm som kommer denna gratis APP att tjäna sina pengar på andra saker. I detta fall insikterna från datat på våra konton där man med sina partners kommer att leverera erbjudanden till konsumenten. Här är det tydligt att uttrycket ”data is the new oil” blir framtidens melodi. Den innebär också att bankerna faktiskt redan tappat sitt informationsövertag och möjligheterna med det nya direktivet blir synliggjort.

Uppdaterad 2019-02-12