Det är nu onsdagen den 1 april 2020 och covid-19-epidemin har förutom i sjukvården även börjat synas tydligt i varsel, uppsägningar, permitteringar, konkurser och företagsrekonstruktioner. Diskussionerna går heta om huruvida regeringen och Folkhälsomyndigheten agerar rätt i att hålla stora delar av samhället öppna.
Fjorton forskare har skrivit en debattartikel som uppmanar Folkhälsomyndigheten att bättre redovisa sina beslutsunderlag. Men oavsett om man håller med dessa författare så är en sak klar: vi har aldrig haft så mycket tillgänglig information i en kris av den här storleken.
Denna pandemi sker inför öppen ridå på ett sätt vi aldrig tidigare sett. Jag kan dagligen bevaka utvecklingen i världens alla länder och se siffror och grafer över det observerade förloppet. Detaljer om den svenska utvecklingen hittar vi på Folkhälsomyndighetens nya statistiksida.
All denna information både skrämmer och lugnar. Vi kan jämföra vårt land med andra länder, vilket kan tvinga fram öppenhet från vår regering. När länder som drabbats tidigt av smittan delar sin data, hjälper det inte bara myndigheter och vårdplanerare runt om i världen att förbereda sig, utan ger även oss medborgare en klar bild av vad som kan vara på väg. Vi har då ungefär samma information som våra myndigheter, vilket gör det lättare för oss att ställa krav på dem men också att lita på dem.
För att fatta kloka beslut i denna nya situation söker både medborgare och myndigheter bästa möjliga faktaunderlag och jag ser några principiella likheter mellan de utmaningar som regeringen står inför och mindre dramatiska frågor i våra kunders vardag. Det handlar om hur man agerar på tillgänglig information.
En enkel punktlista kan se ut så här:
Samla in data
Förstå data
Agera på data
Det kan låta som självklarheter, så låt oss dyka ned i vad de innebär.
Samla in dataDetta är vad Folkhälsomyndigheten gör nu, tillsammans med deras kollegor runt om i världen. De hjälps åt att skapa den mest imponerande, heltäckande och uppdaterade krisbild vi någonsin sett. Men redan här väcks frågorna: Vet vi tillräckligt eller måste vi testa mer? Litar vi på Kinas statistik? UCs kunder står i sin vardag inför liknande frågor. Vet vi tillräckligt mycket om vår kreditprocess och portfölj? Bör vi göra några tester i vår prissättning för att förstå marknaden bättre och hur stor del av ansökningarna vågar vi avvara till dessa tester?
Förstå dataExpertmyndigheter hjälper inte bara regeringen att förstå utvecklingen utan utbildar hela befolkningen. Många pratar nu om att ”platta till kurvan”, vilket är en stor folkbildande framgång. På samma sätt som att Sverige tjänar på att inte bara regeringen förstår vad som händer, tjänar alla datadrivna organisationer på en utbredd förståelse för sin egen data. Ju mer kunskap som finns spridd desto bättre blir också de snabba besluten.
Agera på dataHär börjar det bli svårt. Den svenska regeringen har valt att till hög grad följa expertmyndigheternas råd. I Brasilien säger president Jair Bolsonaro att covid-19 inte är värre än en liten snuva. På kreditmarknaden ser vi kreditgivare som, trots tillgång till UCs fullständiga kreditupplysning, ändå väljer att betala ut mer lån till redan högt skuldsatta personer. Det är tydligt att det inte räcker att ha information, eller ens att förstå den, om det inte finns en vilja och kompetens att omsätta det i handling.
Vare sig du befinner dig i en liten organisation eller en stor statsapparat är tillgången på data större än någonsin och detta märks extra tydligt när beslut måste fattas snabbt. Men det förutsätter också att där finns förståelse och vilja att agera.
Tilliten till myndigheter varierar stort mellan länder och i mätningar kommer Norden ofta högst upp. Man kan tänka sig att denna nya pandemidata gör störst nytta i länder med lågt förtroende: Om regeringen inte agerar korrekt kan den ställas till svars (om landet är tillräckligt fritt) och om regeringen faktiskt agerar korrekt utifrån tillgänglig information kommer tilliten öka.
/Olle Engdegård
