Slopad revisionsplikt bidrar till ökad brottslighet

Revisionsplikten för mindre aktiebolag avskaffades 2010 och blev frivillig. På senare år har det visat sig att detta har fått oönskade effekter på bland annat den ekonomiska brottsligheten.

Riksrevisionens rapport ”Avskaffandet av revisionsplikten för mindre bolag” som publicerades i december 2017 visar tydligt att den slopade revisionsplikten inte har fått önskad effekt. I stället har den ekonomiska brottsligheten ökat och kriminella använder aktiebolag som brottsverktyg i allt större utsträckning.

Tanken med den slopade revisionsplikten var att öka lönsamheten och tillväxten samt göra det enklare för små aktiebolag. Myndigheterna har under de senaste åren satsat mer på service än kontroll, ändå har inte företagarna blivit bättre på att betala skatter och avgifter eller lämna in korrekta årsredovisningar.

I en rapport från Ekobrottsmyndigheten ”Effekter på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten i små bolag” som släpptes i juni 2016 redovisas flera negativa effekter av den slopade revisionsplikten. I de fall som utreds ser man att bolagshärvor med målvakter används som ett filter mot den verkliga huvudmannen. Även att bokföringsbrott, skattebrott och penningtvätt förekommer sida vid sida i samma utredning.

Ekobrottsmyndigheten granskade 325 inkomna anmälningar där aktiebolag förekom för att se om det fanns någon koppling till ekonomisk brottslighet. Granskningen visar att de aktiebolag som har avsagt sig revisor är överrepresenterade när det gäller planerad ekonomisk brottslighet. I närmare hälften av anmälningarna konstateras att planerad ekonomisk brottslighet förekommer. Mellan 80 – 85 procent av alla nyregistrerade aktiebolag väljer idag bort revisor. Risken är stor att dessa bolag används som brottsverktyg då det saknas insyn både i verksamheten och över vilka som sitter i styrelsen. 

Revisionen är frivillig för de aktiebolag som inte överstiger mer än ett av följande gränsvärden:

• 3 miljoner kronor i nettoomsättning
• 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
• 3 anställda

Vi på UC märker detta i ett ökat antal årsredovisningar som lämnas in med fel. Under 2017 noterades över fyratusen årsredovisningar med fel. Dessa fastnar vanligtvis i de kontroller som UC gör, under 2017 gjordes 488 000 kontroller. Detta fenomen har vi skrivit om tidigare, du hittar den artikeln här!

Läs mer här:

Riksrevisionens rapport

Ekobrottsmyndigheten artikel 2017

Ekobrottsmyndigheten artikel 2016

Publicerad 2 februari 2018.