UC-dagen 2016 – En inspirerande och tankeväckande dag för Kreditsverige

Den förväntansfulla publiken hade just hade bänkat sig när någon i publiken stämde upp i sång. Det var ett och annat ögonbryn som förvånat höjdes, till det stod klart att det var en flashmob i körform som hade intagit Clarion Hotels bankettsal. Till slut var hela Kongl. Teknologkören samlad på scen. En överraskning som höjde förväntningarna inför dagen ännu mer.

UCs vd Anders Hugosson och dagens moderator Anna Bellman välkomnade sedan publiken till UC-dagen 2016, som är ett av Europas största event för kreditbranschen. Det är ett unikt tillfälle för branschen att samlas och inte bara en möjlighet för att bygga nätverk. Det är också ett sätt att hålla sig uppdaterad kring senaste nytt i kreditbranschen och en chans till nya insikter som gör vardagen mer meningsfull. 

Klas Hallberg, en av Sveriges mest eftertraktade föreläsare:

När hörde du indianen hohooa senast?

Få kunde ana vad som väntade när Klas Hallberg steg upp på scenen. Publiken togs med på en halsbrytande resa som virvlade framåt i en mix av vilda associationer och till synes slumpvisa utvikningar. Humor och allvar ihop med Klas Hallbergs energiska kroppsspråk engagerade publiken maximalt. Gapskratten haglade.

På slutet knöts alla tankevurpor lika elegant som överraskande ihop. Kvar satt publiken med nya insikter. Hädanefter kommer vi lyssna mer till vår inre indian och kanske lite mindre till projektledaren inom oss. Klas Hallbergs kontrollerade galenskap i kombination med de viktiga insikter han bjöd på, tyckte många var en av dagens största höjdpunkter. 

UCs experter om senaste nytt i Kreditsverige

Positiva trender men även hot framöver

Tre av UCs experter: Gabriella Göransson, Åke Dahlqvist och Milica Milic bjöd på de senaste trenderna som berör dig som är verksam inom kreditbranschen:

Positiva trender på privatsidan trots allt

3 600 miljarder kronor uppgår hushållens samlade skulder till vilket är ett nytt rekord. Skulderna växer dessutom, närmare bestämt i en takt på 7,3 % per år. Trots det klarar fler att betala sina skulder och allt färre har ett skuldsaldo hos Kronofogden. De som ändå har ett skuldsaldo har dessvärre större skulder per person. Liknande utveckling visar blancolånen som sjunker stadigt, men där kreditbeloppen per person är högre.

Svenskarna ökade sina snittinkomster med 4,6 % under 2015. En av de högsta siffror vi har haft på länge, speciellt i relation till den låga inflationen. Inkomster är en viktig variabel för riskprognoser, men det är inte så att hög lön ger en låg risk per automatik, tvärtom. Kreditriskerna minskar i samtliga åldersintervall utom 56 år och uppåt. Där har UC sett en ökad risk under många år.

Bolånen har ökat 36 % på bara fem år och är nu uppe i 2 850 miljarder kronor. EU-direktiv har införts i svensk lag som ställer hårdare krav på ambitiösa kreditprövningar, mer information och dokumentation. UC Business School har information om certifieringar för den som vill utveckla sin kompetens. 

Regelverk i förändring

• Ny lagstiftning för skuldsanering införs 1 november.
  Det blir enklare att ansöka om skuldsanering och två avgiftsfria månader införs. Även företagare och närstående till företagare kan numera ansöka om skuldsanering.
• Förslag på nya regler om högkostnadslån som börjar gälla 2018 om de antas.
  Förändringar föreslås som stärker konsumenternas makt och gör dem mer medvetna. Det handlar exempelvis om måttlighet i marknadsföringen, räntetak, kostnadskontroll och att det ska bli svårare att förlänga krediternas löptid.
• Ny dataskyddsförordning blir verklighet i maj 2018.
  Stora förändringar att vänta 

Historiskt låg risk för företagskonkurser

• Senaste året är det bara 1 % av de aktiva aktiebolagen som har gått i konkurs. Företag inom hotell- och restaurangbranschen har en något högre risk än andra. Att det går bra för svenska företag återspeglas också i kreditvärdigheten. Hela 89,7 % av företagen har god eller väldigt god kreditvärdighet.
• En stor osäkerhetsfaktor är de oreviderade boksluten. På sex år har revision försvunnit i hälften av svenska bolag. 75 % av svenska bolag kan avsäga sig revisor om de vill.
• Brottslingar har upptäckt möjligheten att manipulera boksluten och använda dem i bedrägligt syfte. Kriminella övergår allt mer från att stjäla till att luras. Risken för att åka fast är liten och ger låga straff. En speciellt utsatt grupp är företagsledare i pensionsåldern som luras att sälja sitt bolag men att sitta kvar i styrelsen. Resultatet kan bli stora skulder, konkursmässigt bolag och skam över att bli lurad.
• UC arbetar dagligen med att upptäcka de kriminellas mönster och strategier. Till våren lanseras en ny tjänst där företag får hjälp att upptäcka brottsligt beteende i tid och då kommer det också en ny utbildning inom det här området.

 

Mattias Ribbing, 71:a bästa minnet i världen och författare:

Slå upp hjärnans dörrar på vid gavel

Kunskap och information strömmar över oss i ett allt högre tempo, men hur ska vi minnas allt? Minnesmästaren Mattias Ribbing har drillat sin hjärna från normalbegåvad till att vinna SM i minne tre år i rad, och menar att det finns hopp för alla. Från scen bjöd Mattias Ribbing rappt på sina bästa tips för att ta kontroll över hjärnans förmåga att lära sig saker. Glöm att läsa saker om och om igen och hoppas att något fastnar. Nej, det handlar istället om att träna sig i att tänka i bilder.

Genom att tänja på visualiseringsmusklerna minns vi både namn och ekonomiska rapporter lättare. Bilder fungerar som magneter som suger åt sig kunskapen. Istället för att kasta in lös information som hamnar lite överallt i hjärnan resulterar Mattias Ribbings metod i att hjärnan får mappar och undermappar som på en dator.

Och ska du lära dig något nytt? Ja då ska du först bygga upp ett kunskapsskelett om ämnet. Läs sammanfattningar och innehållsförteckningar så att det blir en koppling mellan det nya och något som hjärnan redan kan. Ingen mer teflonhjärna alltså!

 Ett av våra stora samhällsproblem just nu:

Bedrägerierna ökar i skrämmande takt och vi ligger långt efter

Jan Olsson är förundersökningsledare på Polisens Nationella Bedrägericenter och berättade om utvecklingen av bedrägerier i Sverige. Det var inte någon positiv rapport som åhörarna fick lyssna till. Bedrägeribrotten ökar och allt fler privatpersoner drabbas.

Card not present ökar lavinartat

Ett stort problemområde är de kortuppgifter vi lämnar ut när vi e-handlar. Så kallade brott med CNP, card not present, ökade 60 % bara under 2015. Bedragarna får tag på kortuppgifter genom enorma dataintrång där man stjäl informationen. Under 2014 stals det uppskattningsvis 1 miljard dataposter. Problemet är att det tar väldigt lång tid att ens upptäcka intrången. 

85 000 ID-kapningar

Ett annat enormt problem är ID-kapningar. 2015 års siffra på 85 000 kapningar passerades redan i augusti i år. I och med vår starka offentlighetsprincip kan vem som helst få reda på vad som helst.

ID-kapningar används till en mängd saker så som att leasa bilar, beställa produkter mot faktura, ta lån hos olika låneinstitut, beställa kreditkort och tömma bolag på pengar. Jan Olsson konstaterade att det är lättare att nämna vad bedragarna inte kan göra med stulna identiteter, än vad de kan göra.

Många i publiken blev lätt svettiga av föreläsningen och de konsekvenser som Jan Olsson lyfte fram. Jan Olsson passade på att rekommendera UCs nya test där du får hjälp att upptäcka om du är i riskzonen för att drabbas. 

 

Louise Lindgren, chief risk officer på Länsförsäkringar:

Senaste nytt om riskhantering

Vi är på väg in i en mycket otydligare situation på grund av nya regelverk och komplexa riskbilder, berättade Louise Lindgren. De icke-finansiella risker har växt mycket kraftigare än vad kreditriskerna i sig har gjort. Det handlar bland annat om:

• Operativa risker. Framförallt är cyberrisken enorm. Oftast riktas cyberbrott mot kund, men också allt oftare direkt mot banksystemen.
• Riskmodeller. Modeller blir mer standardiserade och tar mindre hänsyn till kreditvärdigheten.
• Politiska händelser. Brexit, Donald Trump, landsgränser blir till barriärer – det är bara några av alla saker som gör läget oförutsägbart.
• Regleringsiver. Man har inte kontroll på hur regleringarna slår mot varandra. Exempelvis IFRS 9, en ny metod för hur man gör reserveringar mot kreditförluster inom bank och Basel IV. 

Basel IV ett kapitel för sig

Basel IV går emot allt det som vi i Sverige företräder med att ha riskkänslighet i vårt kapital. Med så kallad standardised approach, minskar betydelsen av riskkänslighet i våra modeller för kreditvärdighet. Louise Lindgren menade att vi vill titta på kreditvärdighet hos kunden, men regelverket kommer driva oss mer mot belåningsgraden och säkerhet. Det blir sämre urskillning mellan goda och dåliga kunder vilket indirekt leder till större risker.

När vi möter kunder i framtiden blir det en stor utmaning hur vi ska värna om transparens och kunna förklara hur vi differentierar kunderna. Den som lyckas med kommunikation och transparens mot kund kommer bli en vinnare i framtiden avrundade Louise Lindgren sin föreläsning med. 

 

Robin Teigland, professor på Handels och expert på informella nätverk:

Tänk inte två år framåt, tänk tio år

Alla former av gränser suddas ut. Det var en insikt som publiken fick med sig efter Robin Teiglands framförande.

Robin Teigland undrade om banker eller tillverkningsindustrin verkligen behövs när delningsekonomin för med sig möjligheter som vi bara har börjat ana. Behövs ens traditionella företag? Vi har bara haft stora företag sedan 1880-talet. Nu uppstår nya former av anställning och plattformar som öppnar nya möjligheter. Jobb har man ofta sett på som ”the opposite of fun”, men det håller på att drastiskt ändras i en tid när allt fler blir frilansare och ensamföretagare.

Vi har en tendens att överskatta det som ska hända om två år i vår strategiska planering för företags utveckling. Och vi underskattar vad som händer på tio års sikt. För att skapa konkurrensfördelar är det viktigt att hitta en långsiktig strategi framåt. Det som pågår nu ser många som en ny industriell revolution.

Efter en rafflande genomgång av allt från 3D-skrivare till måndagsmöten för avatarer skickade Robin med publiken en övning hem. Låtsas att det är 2026! Du är vd för det företag som du jobbar på nu. Skriv ner hur din bransch ser ut om 10 år. Vilka är de avgörande framgångsfaktorerna? Hur ska värden skapas? Hur ser ledarna ut i branschen? Klarar ni det med er nuvarande strategi? Och hur du skulle göra om du fick göra det helt från början? Go wild, avslutade Robin Teigland. 

 

Swedbanks chefsekonom, Anna Breman:

En tid av populism där enkla lösningar lyfts fram som svar på svåra problem

Förväntningarna var höga när Anna Breman intog scenen för att berätta om konjunkturläget i Sverige och världen. På sitt tydliga och lättförståeliga sätt berättade Anna om läget just nu. Det är en väldigt speciell miljö vi lever i. Den stora kontrasten är att västvärlden fortfarande lever i efterdyningarna av finanskrisen för åtta år sedan. Det är den djupaste lågkonjunkturen i väst sedan 1930-talet, men paradoxalt nog är det inte så i Sverige. 

Politiska risker hotar återhämtningen

Vi har haft åtta år av svag ekonomisk tillväxt i Europa och USA. Det har fått följdeffekter så som euro-krisen, kollaps i Grekland och Brexit. I Sverige har vi haft ökningar av disponibel tillväxt på 20 %, men i resten av världen har många fått se sina inkomster sjunka och arbetslösheten har ökat. Det är en miljö där populism har kunnat växa sig stark. Det gör att det är svårare att genomföra reformer som behövs på lång sikt.

Konjunkturen börjar se bättre ut internationellt, men politiska risker hotar återhämtningen och kan dramatiskt ändra den bild som Anna Breman ser just nu. 

Handel med USA viktigt för Sveriges välmående

Tillväxten i USA har varit en av de bättre i västvärlden de senaste åren, men det har inte nått hushållen. I Sverige har vi fått ta del av det ökade välståndet, medan medianlönen i USA har legat stilla i 20 - 30 år.

USA är en viktig handelspartner för Sverige. Budskap från både Donald Trump och Hillary Clinton tyder på ökad protektionism med minskad frihandel. I Sverige har vi 60 000 jobb inom tillverkningsindustrin som är direkt kopplade till vår export till USA, och 100 000 jobb indirekt. Mindre global handel påverkar Sverige starkt, där 50 % av BNP består av export. Det är ett hot som hänger över oss. 

Brexit medför långsiktiga konsekvenser för Europa

I Europa kommer Brexit ha en stor påverkan framöver och de långsiktiga konsekvenserna är osäkra. Vi har politiker som är trötta efter åtta år av konstant krishantering, så politiskt står vi svagt.

Den långsiktiga utmaningen för Europa är den åldrande befolkningen. Långsiktig tillväxt beror på hur många vi är som jobbar och hur produktiva är vi när vi jobbar. I Sverige kommer befolkningen i arbetsför ålder fortsätta att öka fram till 2060. Det ger en bra förutsättning för långsiktig tillväxt. 

Kan Sverige fortsätta växa när det ser mörkt ut globalt?

Vi har lyckats väldigt bra i Sverige när hela världen har stagnerat. Det är svensk arbetsmarknad ihop med bostadsbyggandet som driver vår tillväxt.

Svensk industri så som Volvo, ABB och våra gruvor, går kräftgång. Samtidigt har tjänstesektorn gått fantastiskt bra. Sen 2006 har vi haft en sysselsättningsökning på 523 000 personer. Två tredjedelar av den ökningen består av utrikesfödda. BNP skulle vara betydligt lägre utan dem.

Vi har den mest tudelade arbetsmarknaden i Europa med den största skillnaden i arbetslöshet mellan inrikes- och utrikesfödda. Men egentligen handlar det om utbildningsnivå kunde Anna Breman visa. Den stora utmaningen handlar om att få in de utan gymnasieutbildning på arbetsmarknaden.

Det andra som driver svensk tillväxt är bostadsbyggandet. Bostadsbristen har lett till att bostadsbyggandet nu har kommit igång och det gör att Anna Breman har en optimistisk syn på svensk tillväxt. Om vi klarar att hålla uppe bostadsbyggandet kommer det ge en positiv tillväxt i flera år framöver. 

Räntebotten är nådd men inga större höjningar i sikte

Inhemska varor och tjänster tuffar på bra, men det globala inflationstrycket är lågt. Det gör att det är billigt att importera varor och därför hamnar inflationsgenomsnittet under 2 %. Där kommer det hålla sig under en lång tid. Anna Breman avslutade med att minusräntorna blir kvar åtminstone de närmsta två åren, men inget är för evigt. Det är viktigt att minnas för oss alla. 

 

Göran Persson, statsministern som blev rådgivare och föreläsare:

Oväntat stämningsfullt avslut 

När Göran Persson stod på scen gick det att ta på stämningen i lokalen. Det var helt knäpptyst och alla lyssnade andäktigt på Göran Perssons berättelse om tiden som politiker och hans syn på vår omvärld idag.

Engagerat berättade han om sina erfarenheter från maktens centrum och vad det innebär för demokratin när man idag kan påstå vad som helst om en människa och komma undan med det. Göran Persson efterlyste etiska normer och frågade vem som vill bli politiker idag i det hårda klimat som råder.

Göran Persson fördjupade också de analyser och siffror som Anna Breman precis hade berättat om. Åhörarna fick en tydlig bild om vad som egentligen pågår i USA. Hur det kommer sig att nästan 40 % av väljarna faktiskt föredrar Donald Trump framför Hillary Clinton. Vi fick också höra mer om Brexit och att Göran Persson tror på ett närmare samarbete inom Europa.

Slutligen önskade Göran Persson ett starkare ledarskap i framtiden. Både politiskt och på företagsnivå. Det behövs en dagordning som blickar framåt. Med en åldrande befolkning finns annars en stark tendens att blicka bakåt. Fler behöver tro på sin sak och vara beredda på att stå upp för det. Ledare som inte är beredda att göra det är inga ledare.

 

Bättre än så hade inte UC-dagen 2016 kunnat avslutas.Stort tack till dig som deltog på årets UC-dag, och varmt välkommen tillbaka nästa år!

 

Text & bild:
Anna-Lena Ståhl

Publicerad 18 december 2016.